Inte på vift längre

Sådär, hemma i Uppsala igen alltså. Efter att ha varit hemma och hälsat på ett par dagar, träffat min kompis Linnea bland annat. Vi hade ett jättetrevligt fika efter hennes jobb, och ja, hon är faktiskt klarutbildad nu. Känns lite konstigt faktiskt. Tänk om jag börjat plugga till logoped direkt efter lumpen, jag hade också bara haft ett år kvar nu..., men det var nog tur jag inte gjorde det. Har de bästa klasskompisarna nu, så för mej är det helt perfekt. (Plus att de tre och ett halvt åren som är kvar säkert kommer försvinna som ingenting...)

Linnea jobbade hur eller hur (ja, vi var i Västervik) på blodcentralen, och bland alla uppdateringar och roliga berättelser vi delade med oss av så fick jag veta att blod minsann kunde vara både blått och grönt. Spännande. Man ska inte heller lämna plasma efter att ha satt i sig ett kilo jordnötter, maskinen kläggar ihop. Mycket som man aldrig kunnat gissa.

Hann med en sväng ut till Bergstugan också. Tänk om jag hade haft lite ledigt i sommar, kunde vi ju åkt dit och hjälpt till att renovera. Det behövs, hela köket är uppochner. I och för sig har de ju byggt en ny trapp och dessutom målat fönstrena, och det borde ju räcka för en sommar tycker man. Men om hela stugan är obeboelig så tycker nog jag iallafall att man borde ta tag i det. Så lång tid kan det väl ändå inte ta...

Tiden gick snabbt och snart åkte jag med Carl ner till Oskarshamn och så var det färja över till Gotland. Blev hjärtligt mottagen av Hampus föräldrar och fick vänta ytterligare 25 minuter på att Hampus själv skulle komma med Nynäsfärjan. Sedan blev det glass på Glassmagasinet där vi knappt inte kom in när vi var där i somras.

Lördagen var det kräftskiva i Slite, hos Hampus kompisar Joel och Jana samt flera gemensamma kompisar. Jättekul faktiskt. Och eftersom de två hade gift sig (!) så var vi ju tvungna att hitta någon present, och hur svårt var inte det? Vi sprang upp och ner i hela Visby innan Hampus till slut upptäckte två snygga glas i den butiken där vi nästan började vårt letande... De blev nöjda iallafall verkade det som =)

Trevlig kräftskiva som sagt, och vi fick sova över. Ja, jo, egentligen frågade ju ingen förrän vi redan slagit upp varsitt glas vin så vad skulle de säga? Men de hade nog räknat med det för bäddsoffan var redan uppbäddad och klar. Så söndagen tillbringade jag i stort sett hela bredvid deras katter, en i taget. Först Sotis en liten stund och sen Smulan hela resten av eftermiddagen. Och så prat och OS, kan inte bli mer lagom bakisdag än så =)

Vi hann ner till Hoburgsgubben på södraste Gotland på måndagen, jag fick faktiskt till och med köra hela vägen fram och tillbaka. (Tur att Hampus mammas bil är snäll) Men den var inte så mycket att se på egentligen, men vi hittade ett riktigt gott te på Majstregården, kaféet där nere. Alltid något.

Och nu är vi tillbaks igen. Eller igår. Kom på båten, hade inget batteri i mp3:n, inget måttband i väskan så jag kunde inte sticka. Stackaren Hampus gjorde vad han kunde för att muntra upp mej. Det gick till slut iallafall =)

Så nu är vi hemma och gissa vad vi funderar på?

Här är iallafall bilder på Joel och Janas katter, Smulan och Sotis. (Och nej, det är inte katterna som är gifta, inte egentligen...)




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0