Att peppa andra.. och sig själv

Tills igår kväll kändes det som att jag höll på hur mycket som helst att försöka få den där battlen på lördag att gå ihop. Fixa fixa fixa, mejla mejla mejla...

Och sen när vi har rep på kvällen, så är det ingen som bryr sig. Jo.., lite, men...

=(

Jag försöker göra så gott jag kan.., ändå är ingen särskilt taggad på att spela. Visst, vi saknar en trummis. Vi saknar en riktigt mycket alltså. Om någon kom och sa att den ville spela trummor med oss skulle vi bjuda denne på öl i minst en månad - så känns det.

Men det är ju ingen som gör det, så det enda folk vill är att vi ska ha peppmöten istället för rep och försöka komma på bästa sättet att fånga in den dära okände trummisen, gärna få ett par tenorsaxar på köpet. Men hur?

Visst, det är en bra idé, men vi kan ju inte bara göra så.. Vi måste fortsätta spela också så att den där trummisen har ett band att lita på när han kommer. Tycker jag alltså.

Ja, ja, vi får väl se hur det blir..

Det är battle nu på lördag iallafall. Tycker nån det skulle vara roligare att dansa än att se på melodifestivalsfinal så är ni väldigt välkomna.

Battle-affisch

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0