Ylva

Igår började som en bra dag. Ellinor och jag blev klara med vår barnobservationsfilmredigering och samtidigt fick vi mejl om våra landstingsplaceringar. Jag hamnade i Gävle och Ellinor med, så ni kan tänka er vår glädje. Pendlingsavstånd, hurra!

Ungefär där började väl det inte riktigt lika bra. Lisa, den stackaren, hamnade i Fagersta. Ett bo-borta-två-dagar-i-veckan-ställe, och hon som är så orolig för sin söta gamla katt... Jag har fortfarande lite dåligt samvete för att jag inte känner att jag kan byta. Hade jag hamnat där, så visst, det hade väl fått gå.., men att byta dit - åh, det skulle jag nog inte må så bra av om jag känner mej själv...

Men men, tillbaks till igår. Jag hade tänkt att plugga när jag kom hem. Men det hann jag inte, det var bara att laga mat, äta och sedan åka direkt till sista spelningen för säsongen. En julvesper, dvs en julavslutning i kyrkan för de värnpliktiga, i Enköping. Vi kom dit lite sent, hamnade bakom kortegen och fick gå en omväg i snön upp till kyrkan. Spelningen var väl inte den bästa vi gjort, men den gick hyfsat snabbt och sen var det bara att packa in och åka hem.

Trodde vi. Men icke. Det var så mycket nysnö i kyrkbacken där att bussen tappade greppet och började glida lite - in i en bil, sköt den bakom sig in i en annan bil, sen började den svänga där i backen och repade upp hela sidan på en tredje bil. Lite läskigt...

Efter ett ganska bra tag, vi stod där säkert trekvart, och något mer misslyckat försök, fick busschauffören till slut på snökedjorna, ställde folk i korsningen med reflexvästar och bussen kom till slut helskinnad ner för backen. Alla applåderade och busschauffören tackade oss för vårt tålamod. (Inte så konstigt, jag kan berätta att musikkåren har bra tålamod med busschaufförer - sist de var på festival i Tjeckien ville chauffören inte köra efter gps utan efter en gammal karta, och erkände inte att han kommit vilse förrän de var långt uppe bland tyska bergsbyar...)

Ja, ja vi kom hem till slut. Och under tiden allt det här hände messade jag med Hampus, och då var det helt plötsligt en vattenläcka i vårt trapphus. Skulle dagen sluta med att vi fick veta att hela badrummet skulle rivas ut?

Nej, det fick vi inte veta igår. Men väl idag när vi åt frukost, då en reparatör kom förbi och förklarade att de ovanför oss hade stopp i avloppet som de inte felanmält och vattnet istället hade gått genom ett hål i golvmattan, genom golvet och droppat från vår ventil och taket i trapphuset. Suck. Men det betydde åtminstone att det bara var deras badrum som skulle rivas ut och inte vårt. Skönt det, tänkte vi.

Sedan gick vi och hjälpte Frida, en kompis som också drabbats av otur igår. Hon halkade omkull, bröt handleden och fick sitta många timmar på akuten (med massa andra, ja). Eftersom det var höger hand kunde hon inte skriva sin jätteviktiga tenta idag, men fick som tur var den uppskjuten till januari. Istället hjälpte vi henne att handla, för det är inte heller så lätt när man bara har en hand...

Så skulle jag plugga var det tänkt. I teorin har jag haft hela fem dagar på mej, om man räknar helgen. De har inte utnyttjats riktigt kan man säga. Jag läste kanske tio sidor igår. Och tänkte lägga hela dagen idag. Men så kom jag på annat viktigt jag glömt (som skattedeklaration, wiie) och helt plötsligt var klockan sent.

Men jag har pluggat. Snabbt och förhoppningsvis effektivt. Hur det lyckats, det får vi se imorn. Nu måste jag sova - tentan är mellan 8 och 10. Oj oj. Men sen är det nästan jullov!