Ylva

Om sådär en timma är jag på föreläsning. Vardagen är alltså i full gång igen.

Och igår hade jag sista barnpatienten på den här praktiken. En dag kvar att slutföra journaler och sånt, och det är nästa tisdag. Mycket blandade känslor inför det nu. Det som känns bäst är nog att det inte alls känns omöjligt att bli barnlogoped i framtiden. Bara jag inte får blackout hur man leker så =P Det fick jag på första patienten den här terminen, satt där med alla leksaker i Koltis och skulle få fram lite spontant tal... och visste inte alls vad jag skulle göra. "Ehm, och vad kan dockan göra...?" "Ska den ligga i sängen.."

Men det löser sig alltid. Skulle jag händelsevis få jobba som det nån gång får jag väl komma och hälsa på alla kompisar med barn och öva först på det där lekandet =) Själva testandet, bedömandet och det känns helt överkomligt.

Ja, det känns lite sorgligt sådär. Att det är slut nu.

Men vi ska ju ha två barnpraktiker till egentligen. Nästa som är läs- och skriv, med lite äldre barn. Och den efter är habilitering. Det kommer bli jättespännande! Och massa fler barn att träffa!

Så det är bara att hålla tummarna för att det kommer bli lika bra praktikperioder som den här har varit. Och att åtminstone nån av dem hamnar inom pendelavstånd, för det är just övernattningen som varit det absolut värsta nu, även om det kändes mycket värre förra terminen... Tur att det vägdes upp av vår jättehärliga stuga och världens bästa praktikkompisar!