Ylva

För två månader sedan såg taket i köket ut såhär:

Likadant i badrummet. Vattenskada hos grannarna ovanför hade de sagt då innan jul, och de skulle fixa det nån gång efter mellandagarna, så vi väntade.

Vi väntade. Och väntade. Hörde av oss. Fick veta att vi skulle vänta lite till, men bara lite.

Så vi väntade. Och väntade. Och väntade. Och väntade. Och väntade. Och väntade. Och väntade.

Till slut började vi tröttna och började försöka höra av oss. Två veckor efter första försöket fick vi svar. Och idag, när jag var iväg, kom äntligen lite hantverkare och började mäta och leta.

Domen då?

Jo, grannarna ovanför ska ut. Snarast. Det är de som inte har haft något försäkringsbolag, det är de som inte velat godkänna någon reservbostad, det är de som tyckt att renoveringen nog kan vänta tills de åker iväg på semester i sommar. Jävla grannar rent ut sagt.

För om det hade gått an att börja sådär kring jul när det upptäcktes hade det nämligen räckt att de skrapade bort färgen i badrum och kök hos oss, satt på ett par fläktar och kört. Det hade varit klart nu.

Som det är nu kommer de riva ut hela badrummet, halva köket och kanske hallen. Vi kommer inte ha något golv, ingenting. Eller jo, vi kommer ha kvar toaletten, att spola med slang eller om det var hink. Och de kommer låta diskbänken vara kvar i köket. Då räknas det nämligen som möjligt att bo i lägenheten och Vasakronan kommer inte behöva ordna något reservboende åt oss.

Så så är det.

Men vi ska ringa försäkringsbolaget och hålla tummarna för att de har en reservlägenhet att låna ut. Sådan tur hade nämligen ett par kompisar när deras lägenhet råkade ut för en snarlik vattenskada.

Usch. Ser inte fram emot det här. Men hellre det än de där bubblorna i taket fulla av vatten...