Ylva

Hela lägenheten (menar jag förstås) är i smått kaos. I alla rum ligger saker som inte borde ligga på golvet, borden och så vidare. Inte kul. Jag vill bara städa upp det.., och samtidigt inte, det är ju saker som är på gång och borde ligga kvar tills de är klara. En del av dem iallafall.

Som köket till exempel. Där har vi en lång list som förut satt över diskbänken och spisen numera på golvet tillsammans med köksfläkten. Vi ska tvätta, spackla och måla väggen där så det är därför.

Och i vardagsrummet ligger en blivande halltavla halvt klar, och eftersom den är 70x100 och bilden ligger på ett ställe, ramen på ett annat och bakstycket på ett tredje så tar det upp rätt rejält med plats.

Dagens tisdagstema är hopp. Och eftersom det förra veckan var tro så har jag en känsla av att det är något sånt här hopp man är ute efter.., hopp om framtiden till exempel för syster student och lilla kusinbarnet;


Men också annat hopp, ekorrar hoppar ju enligt sin visa, och om man inte har några tallegrenar ivägen så är det inte heller någon risk att de skadar sig, eller? Man hoppas på det bästa och tar det säkra före det osäkra på skansen =)

Så har det varit riktigt varmt några dagar nu. Härligt först, men det blev nästan lite mycket... Man kände sig ungefär som de här kajorna, försökte hitta den lilla skuggan som gick;

I våras spelade min mormor och morfar med i en musikal i en liten kyrka ute på landet. Mormor sjöng i kören, men morfar hade faktiskt en huvudroll - den barmhärtige samariten:


Det känns som en symbol för all slags tro, för kristendomen ja, men framför allt tron på människors godhet.

Och sedan förstås tron på att man kan, trots att morfar här är 80 år gammal. Men han sjunger så fint, det är nästan att jag skulle visat inspelningen istället =)

Vill ni se vad man mer kan tro på, kika in på tisdagstema.se

Efter en helgs jobbande är jag nu hemma. Kan slappa ända tills imorn kl sex... då är det upp till jobbet igen. Men men, jag har nu jobbat klart min femte vecka, har bara tre veckor kvar och sen tre veckors ledigt =) Härligt!!

Då ska jag hem en sväng, måste kolla med en del kompisar när de är där och när/om de åker och så vidare så jag förhoppningsvis kan pricka in en träff med dem. Och sen ska vi till Gotland, som det ser ut nu blir det antagligen vecka 34 för då kan Hampus, tror han iallafall.

Och Gotland ja, det har vi precis kommit hem ifrån. Eller, precis och precis, vi kom hem i torsdags kväll, eller ännu mer rätt, i fredags natt. Tog en sen båt nämligen och glömde kolla hur tågen och bussarna gick hem. Så till sist fick vi ta pendel och upptåget och kom så småningom hem halv två på natten. Bara lite segt då jag skulle upp och börja jobba fem och en halv timma senare =)

Härligt var det där iallafall, samlade massa energi genom att gå i solen, klättra omkring bland raukar på Fårö och ha det allmänt bra. Jag trivs så bra där så det är inte sant =) Även om jag inte bor där mer än hemma hos Hampus föräldrar då vi är över så känns det ändå som hemma, nästan överallt.

Mamma och pappa kom också dit, träffade för första gången Hampus föräldrar. Spännande, men det gick bra.., förstås =) Vi trodde nog inget annat. Och det blev bara ett enda missförstånd på Helen och Helén, våra mammor heter nämligen det båda två. De är också lika gamla, det är lite kul.

Så så är det nu för tiden, men nu ska jag ut och sätta mej i solen och njuta lite av solen och det fina vädret =)

Åh blått =) Vad är mer blått än havet? Eftersom jag sticker till Gotland en kort sväng (äntligen!) idag, så bjuder jag på en eller ett par bilder på havet, från Gotland.

Det är ju faktiskt bara tre dagar kvar.

Men det hjälper inte när jag går och är egentligen rätt glad, medan det inne i hjärtat sitter en liten klump av saknad och längtan. Den förstör för mej. Jag skulle kunna ha det bra nu själv, passa på att njuta av lite ensamhet. Men när jag väl lyckas bli pigg efter jobbet (relativt alltså), så sitter den där och dämpar...

Det är bara tre dagar kvar.

Imorn kommer bli som idag ungefär. Fast jag ska bara jobba till fyra och inte kvart i fem. Måndag kommer jag också jobba till fyra, och sen fixa och packa på kvällen. Tisdag är bara halvdag, slutar vid tolv, tar tåg till Stockholm, buss till Nynäs och båt till Gotland. Är framme vid nio. Titta, mindre än tre dygn kvar! Då ska jag krama om älsklingen och hålla honom nära, länge länge. Sen ska jag njuta av Gotland i två dagar. Åh, jag längtar.

Bara tre dagar kvar...

Bara en tandborste vid handfatet. Bara mina duschgrejer på badkaret. Ingen som ligger i soffan eller sitter vid datorn och ropar hallå när jag kommer hem.

Ingen att hålla om när det är läggdags.

Suck, det är lite ensamt utan älsklingen.

Tur att han bara är på Gotland iallafall. Och jag kommer på tisdag. Det är ju inte så långt dit, egentligen. Och jag ska ju jobba mest hela tiden. Utom idag. Men det kan faktiskt vara skönt att ha en dag att göra precis som jag själv vill, så det tänkte jag passa på. Sen ska jag gå och lägga mej tidigt, för det behöver jag.

Men jag tycker inte om att somna själv eller vakna ensam. Vet inte varför men jag sover så mycket oroligare då, konstiga drömmar eller mardrömmar är alls inget ovanligt.

Nej, nu får jag väl försöka passa på och njuta av min lediga dag på egen hand. Tänkte mej ner på stan till att börja med, kanske ska köpa tyg till en klänning som jag inte hittar att köpa någonstans. Får se. Har ju en för stor kjol jag hittade på myrorna som jag också ska sy om, så jag har en del projekt. Och blir det med den här dagen som alla andra dagar  - att det mulnar på framåt eftermiddagen, så kan jag sitta inne och sy med gott samvete. Men en promenad att börja med får det bli, än lyser solen.

Jobbar och jobbar.., så är det ju. Känns rätt slitigt, vet inte riktigt vad som är värst - att alltid vara snäll och glad mot alla jag träffar, eller att behöva gå upp helst innan sex på morgonen. Att träffa snälla och glada tanter och gubbar som uppskattar att jag kommer till dem väger dock upp det första en hel del.

Idag satt jag till exempel och pratade med en snäll tant i en hel halvtimme, det var rätt lugnt på eftermiddagen. Om kändisar, allsång på skansen och en del annat där på hennes balkong. Och sen till nästa och satt där en bra stund också - båda är sådär riktigt snälla och jättetrevliga att prata med.

Och igår tror jag det var, eller i förrgår, som jag lyckades ha turen att få båda "fikatanterna". Går man till dem på eftermiddagen så trugar de gärna på en lite gott, och ja, jag fick både en mazarin och ett wienerbröd. Kan behövas då blodsockret sjunker på eftermiddagen plus att det såklart var mysigt att sitta och prata med dem också.

På tal om blodsocker så har jag idag lärt mej att ta det, det var ju inte svårt alls. Tog på sjuksköterskan först för att få testa, och sen på den personen jag skulle ta och det gick bra. Då kan man det också =)

Jo, en annan sak jag också lärt mej är att man aldrig saknar samtalsämnen när man ska ha en pratstund med en dement människa. En av fikatanterna är det. Och ja, hon glömmer att hon har frågat om fika så hon frågar igen och igen med jämna mellanrum så till slut blir det nästan så att man säger ja för att det känns som hon tjatar. Fast hon gör ju inte det - lyssnar man ordentligt så är det en ärlig fråga varje gång, kanske bara en aning trugande... Sen mellan frågorna pratar vi om vädret, och vad hon ska hitta på idag, och sen kanske att det är trevligt att få besök. Och så börjar vi om med "ska du inte ha lite fika?"

Men det känns ändå skönt, jag ska jobba idag och i helgen, sen är jag halvvägs. Fyra veckor avklarade, fyra till att jobba. Men de sista fyra är bara 75% så det blir ett par fler dagar ledigt och lite kortare dagar också, och det känns verkligen som det behövs. Är ganska slut som det är nu som sagt.

Hampus åker till Gotland imorn förresten. Jag jobbar kvar här. Men jag kommer på tisdag och stannar ett par dagar. Bara helt kort, men det ska bli skönt att komma iväg. Mamma och pappa kommer också då, ska träffa Hampus föräldrar. Det blir spännande, men säkert jättebra. Bara jag får en promenad längs havet så klarar jag allt sen!

...och då tänkte jag ta och visa våra miljömärkta tygkassar. En före och en efter tvätt, gissa vilken som är vilken...

Ikväll ska vi ha kalas =)

Fiskdammen är uppriggad, godispåsarna fyllda (med lite mer än bara godis...), pajen på gång och melonen fixar Frida och Nicklas. Då är det bara att se fram mot kvällen då!


(Inflyttningsfestens melon...)

Förra året hittade vi tre smultronplantor i hörnet borta vid trappen. Andra blommor blommade då i landet. De tre smultronplantorna förökade sig och blev till fem och fick smultron.., som någon annan åt upp =(

Sedan satte de fart och revade ut sig. Fram till hösten täckte de ungefär halva landet, då de andra blommorna vissnade ner. Efter en funderare grävde älsklingen och jag upp landet, satte dit lådan som ni ser nu (som en kant), fyllde upp med fem säckar jord och placerade ut smultronen igen som tog sig bra och fortsatte med revandet.

Nu ser det ut såhär - vi har smultron så det räcker =)



Och är det någon som vill ha ett par smultronplantor så hör av er! Vi har många revor som redan är på väg ut och bort från de andra, och som gärna vill ha ett eget hem =)

Kunde inte bli en bättre dag att få temat sommar. Solen lyser ute, jag är ledig, fyller år och det är fullt av smultron i rabatten;


Behåll sommarkänslorna och titta in på tisdagstema.se för fler bilder =)