Ylva

Sitter här i min lillasysters soffa i Växjö med hennes lilla minidator i knät. Väntar på att hon och hennes kille ska vakna, och nu börjar jag faktiskt höra lite ljud inifrån sovrummet.

Nu har jag packat och fixat det som ska packas och fixas. För imorgon tar jag tåget söderut, till Växjö, och hälsar på mina små syskon några dagar. Kommer hem först på söndag, så ni vet var jag har tagit vägen om ni inte hör av mej. Det blir en bra långhelg det här =) Kram på er!

Ju längre den här kursen lider desto mer fascinerad blir jag hur dåligt den faktiskt är upplagd. Jag trodde faktiskt inte det var möjligt att det kunde bli så här rörigt och dåligt genomtänkt. Och då har de kört samma kurs i fyra år. Fyra år. Det är rätt länge.

En klasskompis sade idag att på första introduktionsföreläsningen (som jag missade pga att de inte hörde av sig när de ändrade schemat) så sade den ansvariga läraren saker som - "Vi har haft många klagomål på den här kursen förut", "Tidigare studenter har tyckt att det har varit problem med definitioner och förklaringar om dyslexi och läs- och skrivsvårigheter" och "Ta den här kursen som ett tillfälle att ge konstruktiv kritik!" ...och det kändes ju lovande...

Jag kan ju säga att det hon sade också har infriats. Men om de nu lyssnar på den konstruktiva kritiken vi mycket troligt kommer att ge och tar till sig och gör om kursen. Det skulle verkligen verkligen behövas. Och tänk vad bra det kunde bli!

Som nu när vi ska ha ett casearbete, dvs sitta och diskutera olika fall från verkligheten. Vi har fått ut tre case och en indelning i sex grupper. Men det ska inte gå till som på förra kursen (där det faktiskt var riktigt bra), att man är två grupper på varje case som man går igenom riktigt noggrant - utan alla grupper ska gå igenom alla case lika mycket. Hur hade de tänkt då? Det kommer ju verkligen inte bli så att alla case blir jättebra genomgångna, ingen kommer ju orka eftersom det blir en alldeles för stor uppgift att fokusera på. Suck.

Och till slut - innan jag slutar gnälla för idag (förlåt för det förresten) - inte kan man väl förutsätta att man ska läsa grunderna till kunskap i böckerna och få fördjupning på föreläsningarna? Borde det inte vara tvärtom? Vi har knappt haft någon tid att läsa på grund av tajt föreläsningsschema, ingen har berättat vad dyslexi är, vad andra läs och skrivsvårigheter är, hur de yttrar sig - ingenting sådant, bara specialistföreläsningar. Vi har till och med haft lärare som hävdat att man inte läser lika bra på sitt andraspråk som sitt förstaspråk - och ändå har vi en huvudkursbok på engelska. Och i den ska man kunna förstå grunden till den kunskap man ska förstå resten av föreläsningarna med. Utan att någonsin, på någon föreläsning, få veta om man förstått det rätt eller inte.

Nej, jag blir knäpp på det här. Jag trodde aldrig kurser kunde vara knepigare upplagda än på psykologiinstutionen. Men där hade jag fel...

Sådär! Nu har Hampus och jag designat årets julkort och beställt. Portofritt på fujidirekt fram till på fredag, så det gäller att passa på.

Ni som skickat julkort till oss förra året får det garanterat i brevlådan. Ni som inte gjort det kan få det, om ni är snälla och vill ha (och ber snällt). Men då får ni lova att skicka julkort till oss också =)

Med två månader kvar till juldagen tar vi såhär på kvällskvisten vinterns första glögg och pepparkakor. I en mugg blir det till och med roséglögg, då den vita glöggen bara räckte till att fylla muggen halvt. Så nu är det dags, låt julen närma sig i dessa mörka tider!

Nyss beställde jag Logopedi-boken på Adlibris.

Det får räknas som dagens pluggande...

Imorse skakade jag om mjölkpaketet innan jag öppnade det.

"Du behöver inte skaka om mjölk, det vet du väl?", sade Hampus.


Nyss gjorde vi potatisgratäng. Gissa vem som tar ett fast grepp om mjölkpaketets öppning innan han skakar om det?

"Men jag skakade det ju imorse älskling", skrattade jag...

Det allsmäktiga wiit har alltid rätt...

 

Så det är bara att stämma in i sången!

 

Nu är det fredagsmys...

Ibland funderar jag över mina klasskompisars beroende av handsprit. Och andras också för den delen, det är ju långt ifrån bara dem. Det känns inte riktigt bra på något vis tycker jag, någon måtta får det väl vara. Själv blir jag automatisk en tvärtomare bara för det, och spritar inget alls.

Okej att använda det på jobbet. I hemtjänsten, på äldreboende eller på sjukhus. Där förstår jag. Där gör jag det med.

Men att gå och sprita i tid och otid, efter toalettbesök eller tag i dörrhandtag, eller bara för att man känner för det - nej, det är inte sunt. Till slut kommer det kanske sluta så här...

Usch. Idag har varit en grå och kall dag. Jag har varit jättetrött på grund av tjejkvällen igår som slutade rätt sent (men det gör absolut ingenting, det var hur trevligt som helst och vi gör om det snart igen väl?) och så började Hampus dagen med att vilja cykla till Boländerna.., och är det är något som gör en kall så är det att cykla i gråväder. Vi var tvungna att stanna på Mio på vägen hem för att provsitta soffor för att jag inte skulle frysa ihjäl.., så hemskt var det.

Inte hann jag vara hemma länge efter det förrän jag var tvungen att ge mej iväg igen för att träffa min kontaktperson på stan, cyklade igen för jag var sent ute - och så var hon tjugo minuter sen, typiskt.

Efter en kort fika, mer hann vi inte med, var det hemåt igen, värma upp sig en kort stund och sen iväg på träning. Där blev jag varm i alla fall, och det kändes bra.

Och nu är jag hemma, har hunnit duscha, och dricker te. Äntligen lite värme som förhoppningsvis stannar kvar nu när jag ska ut igen. Till repet - det är bara att hoppas på att jag inte får ett skrattanfall i vårt kornett- och oboe-solo som jag fick sist. Eller så är det bra och värmer upp hela mej inifrån. Vi får se =)

 

... det är rödbetsbiffar.

Försökte skriva något här igår, men jag kom inte in på sidan. Det hade kanke lite med att göra att det var en otursdag då jag bland annat trott att vi började vid nio när det egentligen var först vid ett. Var där i bra tid och tänkte stanna på eftermiddagen för att läsa - men blev så less när det var eftermiddagsföreläsning istället att jag tog bussen hem, missade hållplatsen, fick gå i regnet - så jag gjorde inget vettigt på förmiddagen bara för att.

Men dagen slutade bra till slut, vi åkte till Hedvig och åt fisksoppa, jag fick Sju Sorters Kakor från 1950 när hon rensade böcker i flyttstädningen och på vägen hem lämnade vi blod. Så något fick vi gjort.

Om helgen finns inte så mycket att berätta. Jo, Hampus mamma var ju här, det var trevligt trots regn. Men på söndagen gjorde vi ingenting alls, förutom att Hampus pillade med det här:

 

Ser ni vad det blir? Jo:

 

 

En robot från Gustaf-tidningen. Utan instruktioner eller nånting. Tänk vad han kan!

Idag när jag kom hem låg det ett brev till mej på köksbordet. Nyfiket öppnade jag och i låg ett litet paket. Och i paketet... en rosa elefantreflex! Åh, glädje!

Försökte ta en bild på den, men att ta en bild på en reflex var inte det lättaste. Ni får tänka er istället, här är en bild som ger lite hjälp på traven...

Efter många dagars glömska och dåligt samvete ringde jag idag äntligen till min gammelfaster Hedvig. Hon har namnsdag idag och egentligen hade jag velat åka och hälsa på, men hon vill helst att man säger till i förväg då man kommer, och jag glömde ringa igår.., förstås...

Men nu har jag ringt, till slut! Vi har inte hörts sen i somras och nu ska Hampus och jag dit på te på måndag. Till slut så!

Vem blir inte lite extra glad när ens älskling bakar rabarberpaj?

På sistone har Lilla Bus börjat använda en av sina gamla favoritplatser igen, nämligen gömstället bland skorna i hallen. Man riktigt ser hur hon koncentrerar sig..:

"Jag är en sko, ni ser mej inte, jag är en sko..."

 

Och det fungerar ju ganska bra, eller vad tycker ni?

Jag sitter och skriver ett brev till min mormor och morfar. Det var länge sen, och jag är förvånad över hur bra det går. Eller över hur mycket jag får ner i alla fall. Men det har ju hänt en del sen vi sågs sist, så det är en del att berätta.

Därför kan jag ju inte skriva lika mycket här. Eller det mesta har jag ju faktiskt skrivit här också, så jag behöver ju inte ta det igen, eller hur.

Men i framtiden - då morfar får min gamla bärbara dator - då kan de ju titta in här och läsa också! Hi-tech-morföräldrar =)

Idag var det julkänsla vid frukosten. Mörkt ute, tända ljus inne och snö i luften.

Jo, faktiskt, snö. Vi tog en bild.

 

Inte mycket, men ändå. Det hann bli ännu lite tätare i luften innan det avtog igen.

Ja. Efter tentan i fredags och en helg kanske inte lika full av vila som jag behövt så satte vi idag igång igen med nästa kurs. Barnlogopedi II, och dyslexi ska det handla om. Spännande.

Ska de intressanta delarna av logopedin avlösa varandra såhär kommer jag ha svårt att bestämma mej för vilken inrikning jag ska välja i framtiden. Och det är nog bra det. Då är det ju större chans att hitta ett kul jobb iallafall.

Sådär ja. Ett livstecken från mej. Intressantare läsning nästa gång kan vi hoppas, nu ska jag slöa i soffan =)

Sådär. Nu har jag varit uppe på kvantum en sväng. Köpt kattmat för den var slut. Och godis för att motivera mej själv att tentaplugga ordentligt de här sista två dagarna.

Passade på att titta in på Kicks. Hittade både nagellack och söta örhängen som jag egentligen ville köpa med en gång. Men för att öka spänningen (och för att jag inte kunde bestämma mej vilken av två nyanser jag mest ville ha) så bestämde jag mej för att det skulle få bli presenter om jag nu klarar av att plugga ordentligt!

 

Får se nu om mutor och godis hjälper - dags att sätta igång!

 

 

PS. Tack så jättemycket för kommentarerna till mössan söta ni! Jag blir så glad =)

För en knapp vecka sen köpte jag lite garn.

Igår kväll hade jag kommit ungefär såhär långt:

 

Och idag:

 

Tada!

Nu är det fredagskväll! Som jag har längtat till den här fredagen, att få mysa i soffan med älsklingen och verkligen göra ingenting!

Som pricken över i:t så har vi faktiskt ätit kyckling i kväll. Och som ännu en prick (ï?) så ska vi ha fredagsmys med chips i soffan nu! Hurra!

Ha nu en mycket trevlig kväll ni med =)

Sitter på skolan nu, lånar Lindas lilla minidator. Borde egentligen plugga, för det gör alla andra såhär på vår två timmar långa lunch. Plocka fram anteckningar och försöka få in något i huvudet. Men det är svårt.

Idag har vi pratat om hur man lär sig läsa, eller hur man lärt ut läsning. Vi skulle minnas hur vi gjorde i skolan.., men inte minns jag det. Jag lärde mig ju långt innan jag började skolan, så inte var jag med på så värst mycket läslektioner. Väl? Det känns som det var så längesen att jag knappt har några minnen av det alls.

Men har någon av er det förresten? Minnen av hur ni lärde er läsa alltså. Berätta gärna i en kommentar! Eller mejl, eller på telefon. Gärna nu på en gång! Jag är nyfiken =)

Igår var jag på skivstångspass.

Idag har jag träningsvärk.

Om jag får skylla mej själv? Äsch då, det gör ont på ett skönt sätt =P

Om man tänker efter så känns träningsvärken i benen precis som efter man har travat när man inte är van. Eller på en stötig travare som Brutus. Åh, minnen =)