Ylva

Till slut så kom vi hem igen igår. Efter ett långt julfirande både på Gotland och i Västervik. Borta bra, men hemma bäst som man säger - det var väldigt skönt att komma in genom dörren här, släppa ut katterna och slänga sig i soffan.

Fast nej, vi slängde oss inte i soffan med en gång. Då hade vi aldrig orkat göra mer den kvällen. Istället packade vi upp, först kläder och sånt, och sen alla julklappar. Bäddade sängen med julklappstäcke och julklappspåslakan. Placerade ut julklappsfår i bokhyllan, och julklappsljus på julklappsduk på tevebänken. Läste julkort och blev glad - tack alla! Satte alla andra bra julklappar på sina nya bra ställen och till sist fick vi äntligen slå oss ner i soffan. Med julklappste i julklappsmuggarna och lite julkakor till. Mums och mys!

 

Undrar du vem Alien är? Klicka här =)

Nu är vi framme! Eller ja, vi kom för tolv timmar sen då, efter en resa som var lång men lugn. Trots en Bus som jamade konstant första timman. Hon gillar nog inte riktigt att åka bil.

Men nu så är vi alla installerade här hos Alexander och Billie, Hampus bror med flickvän. Katterna har lärt sig alla lukter och Hampus och jag ska strax gå ut i ett vintervitt Visby.

Känns bra det här. Äntligen jullov säger jag bara, och njuter!

Jamenvisst. Årets julklappar. Alla utom två får plats i hyllan mellan bokreafynden och mina kursböcker. Bra, kattsäker plats, krävs för snörena. De andra två är för stora för snören så det går nog bra ändå.

 

Sådär. Då kan ju familjen få fundera på vem som ska få vad =)

Plötsligt börjar det gå upp för mej att jag ska fira jul med Hampus familj i år. Jag har i och för sig vetat om det i över ett år - sedan vi bestämde att vi skulle börja fira vartannat år hos vardera familj. Men inte förrän nu, då första julen hemifrån väntar, börjar jag verkligen förstå vidden av det hela.

Inte för att jag tror att det inte blir bra. Det blir det säkert. Men annorlunda...

25 jular har satt sina spår. Jag vet hur vi brukar göra. Vad jag tycker är viktigt. Traditionerna. Men framför allt familjen. Det kommer kännas konstigt att inte fira jul med mamma och pappa och alla mina syskon. Verkligen jättekonstigt. Trots att vi kommer ses redan på annandagen så kommer jag utan tvekan sakna allihop en hel massa.

Lite traditioner kan jag ju iallafall ta med mej. Fick plötsligt köttbulleansvaret, då ingen var mer säker på hur de ville ha sina julköttbullar än jag. Lite godis ska vi göra som sagt. Men bara det finns knäck och kola är jag nöjd. Pratade lite gran, och helt plötsligt försöker jag övertala svärföräldrarna om att ha en riktig.

O ja, en riktig gran är viktigt för mej. Men nu ska jag ju vara med på deras jul, som de brukar göra. Hampus var ett bra föredöme förra året, hängde med och var hjälpsam, men försökte inte ändra på nåt. Jag ska försöka jag med. Vi får väl se hur det går. Men det blir säkert bra. Det viktigaste är ändå att jag får vara tillsammans med min älskling!

På måndag om en vecka börjar vår jul. Då åker vi till Gotland och är där nästan en vecka, åker till min familj i Västervik på annandagen sen. Det ska bli så skönt att få åka och verkligen få vara ledig, som jag längtat! Inte har vi planerat in så mycket heller, än så länge bara att hälsa på en av Hampus kompisar - Emmy. Ska bli trevligt! Om nån mer skulle vilja hinna träffas skulle det också vara kul =)

Jag tror absolut vi har tid till det, trots den nästan hetsiga diskussion som uppstod igår då vi fikade med Hampus föräldrar och hans mosters familj, om hur man i hela fridens namn skulle lägga upp julgodisbakandet för att allt skulle hinnas göras och alla skulle få vara med. Helén frågade mej lite oroat om det var okej att de började lite innan vi kom för att Tobbe skulle hinna vara med på ett hörn, och ja, vad svarar man på det? Jag som tänkt att vi kanske skulle göra nåt lite enkelt bara.. Men det blir nog bra. Jag tänker nog mest ta det lugnt och titta på ändå.

Vi ska bo inne hos Alex och Billie i Visby iallafall. Och Visby på vintern, ja, ibland undrar jag om det inte är den finaste årstiden där...

Jag vet inte men...det känns som att vi kanske ger upp det här med gran för i år.

 

Ja, ni ser rätt. Det är en katt under. En Bus. Kan man inte sitta i granen får man väl sitta under...

= väldigt kul! Och spännande! (ur kattsynvinkel)

= suck.. (ur människosynvinkel)

 

Igår möttes jag av den här synen när jag kom hem på kvällen:

 

...och ett bildbevis på en väldigt skyldig katt..?

 

Det hade räckt med det ja för att dra slutsatsen ovan. Men nej. Om vi lyckas rädda granen till nästa år ska vi nog satsa på att hänga fast den i taket på nåt vis.

 

Undrar förresten vart det hade slutat om vi hade pyntat den också...

Det bästa med att stå och vänta på bussen en extra kvart i tretton minusgrader måste vara att man för en gångs skull får lite solljus på sig.

Det sämsta är nog allt annat...

Min föreläsning börjar nu. Bussen kom inte. Jag gav upp att vänta på nästa, för jag skulle ändå komma för sent, ganska mycket dessutom. Lika bra att satsa på att komma in vid nästa rast istället.

Nu håller jag bara tummarna att nästa buss går som den ska.

Det blir då ett hemskt tjat om vår adventskonsert här i bloggen. Eller nej, bara lite.

Men för er som då inte lyckades ta er dit - ni missade något, stackare. Ändå kom sex personer dit som jag kände, och för att först ha trott att jag bara lyckats locka dit stackars Hampus blev jag jätteglad. Tack Malin, Daniel och Olof, och så Danne och Magda. Och Hanna förstås - sju var ni ju, även om den sista lilla sötnosen sov mest hela tiden ;)

Danne filmade då och då (så såg jag att de också kommit), och lyckades fånga en glad julswing. Här!

Ska alldeles strax ta på mej uniformen och åka iväg på dagens stora happening. Adventskonserter med Hemvärnets Musikkår. Fina grejer blir det, så är du i Uppsala eller Enköping och inte har något bättre för dej - så kom förbi vetja! Vi bjuder på en timmas bra musik och såklart en hel del julstämning.

De här sista minutrarna innan Hampus kommer hem efter jobbet på kvällen är alltid lika långa.

Men snart så. Och jag har lyckats skicka in hemtentan. Lyssnar på disneylåtar på spotify.

Och där kom Hampus! Nu blir det myskväll =)

Nu har jag varit och köpt godis. Och lite annat, men det hör inte hit.

Två frågor på laryuppgiften är kvar att bli svarade på. Nu kör vi.

Kanske helst utan katt framför skärmen, Pimmis...

Igår vaknade jag av mig själv på morgonen. Hade det mysigt med Hampus, skönt när man inte måste skynda iväg, eller ännu värre gå upp så tidigt att man bara hinner ge en hejdåpuss.

Sen skulle jag åka buss. Det gick inte så bra. Den körde förbi hållplatsen, full som oftast. Höll på att ge upp, men väntade ändå på nästa. Den fick jag åka med, hurra!

Och till slut kom jag till skolan i tid och träffa kompisar. Trevligt =)

Men det var ju föreläsning också. Statistik. Med en aningen för monoton föreläsare. Åh, var är min koncentration?! Tur jag har clementiner att sysselsätta mej med.

Det blev lunch till slut (ja, jag räknade minuterna), och äntligen fick vi iväg inbjudan till logopedexamen! Hurra! Jag fick iofs skynda mej iväg mot slutet för jag skulle byta uniform. Men hann köpa en fin kofta på vägen ändå.

Fast jag hade inte behövt skynda mej. I femton minus eller vad det var är det inte kul att upptäcka att klädbytet inte öppnar förrän om trekvart.

Men en annan trevlig hemvärnssoldat skulle också dit och var lika mycket för tidig, så jag fick sitta i hans bil. Med stolsvärme och P4 Extra. Underskattat det där att bara tvingas ta det lugnt. Väl inne sedan gick det också väldigt smidigt, ärendet avklarat på inte alls många minuter.

Bussen hem kom faktiskt med en gång, och var helt okej, förutom en tilltagande huvudvärk och byte till nästan rätt buss i stan. Men hem kom jag, trött, frusen och tyckte att det borde räcka för dagen.

Men jag hade fått ett brev! Ett erbjudande om att vara med i en studie. Åh, kul! Det vill jag =) Och sen lyckades jag laga mat och komma iväg till musikkåren för ett sista rep inför adventskonserterna. Så dagen igår slutade bra till slut.

Däremot var jag helt slut imorse. Skulle egentligen till ytterligare en tvåtimmars statistikföreläsning. Men somnade i soffan istället. Helt värt det såhär i efterhand. Nu ska jag bara få fram svar på två frågor till, på sista hemtentan för i år. Sen tänker jag vara ledig. Hemskt mycket ledig =)