Det är sent...

...och jag har ganska nyss kommit hem från repet med musikkåren. Dit åkte jag ganska så direkt efter jag kommit hem från praktiken i Gävle. Som jag tog tåget till klockan tjugo över sex imorse. Tåget som jag gick upp innan fem för att hinna till.

Så jag är lite trött. Jag borde kolla mer på en artikel som jag ska redovisa en kritisk granskning för imorgon. Och tittar på den det gör jag. Men längre än så kommer jag inte.

Funderar lite på praktiken. Den är slut nu, röstpraktiken. Jag är godkänd, och tur är väl det, för det har nog varit min ojämnaste praktik hittill. Inte förrän idag kom min handledare och jag fram till att om jag inte vore så himla känslig för hur folk känner och dessutom speglar tillbaks det, så hade jag nog lättare kunnat visa att jag är faktiskt vet vad jag gör. Men speglar det gör jag, omedvetet, och är det då en person som inte tror på att röstlogopedi kan hjälpa den så har jag väldigt svårt att övertyga ens mej själv att det faktiskt hjälper.

Så det är en bra grej att ta med sig och tänka på i framtiden. Men den är inte enbart av ondo. Jag speglar nämligen ofta personens röst också - och det är rent hemskt vad man kan få ont i halsen när man pratar med någon som använder sin röst helt galet. Efter den upplevelsen är det ofta ganska lätt att veta vad det är för fel på patientens röst. Det känns, ordentligt.

Och att vara bra på att känna in röster verkar inte vara så lätt för alla, så då har jag åtminstone någon del av röstlogopedi som jag är bra på. Och när nybesök och behandlingar har gått bra, då har det gått också riktigt bra. Verkligen antingen eller. Så att jobba med detta känns inte helt omöjligt. Inte särskilt troligt kanske, men möjligt. Man vet aldrig med framtiden, det är det som är spännande.

Nej, nu borde jag sova. Gå upp tidigt imorgon, kolla artikel. Vara på föreläsning hela dagen, ta det lugnt på kvällen. Och helgen. Och sen pepp på praktik igen. På måndag går tåget mot Katrineholm. Tjugo i sex den här gången. Hu. Men det blir nog bra.

Det är nästan så jag borde skämmas

När man varit dålig och mest legat i soffan hela dagarna för att man inte förmått något annat, då helt plötsligt händer något konstigt. Teveprogram som går där på eftermiddagarna är helt oväntat ganska intressanta och man kan knappast välja mellan dem utan zappar runt för att se lite här och lite där.

Vad hände egentligen? Jag brukar ju vara en sån person som knappast kan sitta still ens när det är ett bra program eller film, och helt plötsligt sitter jag fast framför dumburken hela eftermiddagen. Och idag mår jag till och med bra. Nej, det är konstigt det här. Hoppas jag slipper vara sjuk mer, för jag borde ha lite viktigare saker för mej än att fastna framför teven. Så det så.

Bara jag inte somnar så

När man är sjuk, då blir det hemskt lite gjort om dagarna. Men man borde passa på att, när man ändå ligger i soffan, läsa lite kursbok istället för att slötitta på teve. Kanske skulle testa det nu? =)

Dagens duktighet

Nu har jag ägnat kvällen åt att svara på frågor på valkompassen på sverigesradio.se. Den bästa sådana jag testat hittills. Det blev ett rätt jämnt resultat måste jag säga, men de partier jag lutar mest åt att rösta på hamnade iallafall i topp. Så då borde det ju stämma hyfsat iallafall.

Någon kväll nu ska jag läsa lite mer på deras hemsidor, så jag vet lite mer än bara vallöftena man fått lite här och där. Inte för att jag hoppas på att något parti tycker precis som jag. Men för att veta att jag inte röstar på något som jag absolut inte kan ställa upp på, trots att resten verkar bra.

Men det blir inte ikväll. Nu ska jag gå och sitta nån annanstans än framför datorn. Förbereda mej lite inför praktik igen. Kolla upp hur kortison påverkar stämbanden till exempel =)

Håll tummarna är ni snälla

Här sitter jag och är ensam och tråkig. Funderar på om jag kan pigga upp tillvaron genom att diska lite. Eller fixa med bokföring kanske. Tvätta har jag redan gjort... Katterna sover och Hampus jobbar. Tråk tråk.

Men en sak som är bra är i alla fall att Hampus nu i veckan äntligen lyckades få iväg mejl till olika elföretag. Och ett ganska bra mejl också, skulle jag säga. Så nu hoppas vi massor på att något av dessa företag har en lärlingsplats som bara väntar på just Hampus, så han nån gång kan få bli elektriker som han alltid velat.

Och just idag hoppas jag extra mycket, för en sak som är väldigt bra med elektriker är att det är ett sju-till-fyra-jobb - helgerna är alltså lediga! Så slipper jag sitta här själv och tråka. ..jo jag vet, jag skulle ju kunna ställa upp och jobba jag också, men man ska ju orka det också. Varannan helg inklusive fredagskvällar som Hampus jobbar nu blir lite mycket när man dessutom pluggar på heltid.

Men men, vare sig han får något eller inte (jo, men det tror jag, av nån anledning har han brukat haft tur med jobb..) så kommer han ju inte tidigare hem ikväll. Så det blir väl lite disk då. Och pepp-filmmusik på spotify =)

På praktik igen

Så var vi här i Gävle igen. Ska ha röstpatienter, något som man nästan glömt bort hur det var såhär över sommarlovet. Men på något sätt kommer det tillbaka bara genom att vara här, så det ska nog gå bra.

Min första patient för den här terminen kommer om drygt en timma. Funderar på om man skulle gå ut i solen en sväng medan man väntar.. jag har just inget annat för mej nu. Har förberett så mycket man nu kan inför ett nybesök, ska väl läsa igenom remissen en gång till innan bara. Men det tar ju inte lång stund..

Ja men då säger vi så. Sol och liten promenad får det bli.

Klirr klirr

Sådär, då har jag mejlat kontaktpersonssekreteraren om att vara kontaktperson den här terminen också. Kan vara bra att få in ett par extra slantar, de behövdes förra året vet jag... men i år tänkte jag nog försöka lägga undan så mycket som möjligt.

För tänk vad skönt det skulle vara att ha sommarlov! Nästa år är ju sista året jag har möjligheten. Och lägger jag undan pengar är det ju väldigt nära att det blir verkligheten också =)

RSS 2.0