Nu blir det nytt!
Den här bloggen kommer inte att försvinna, inte än på ett tag iallafall. Så har du några favoritinlägg, om Saga till exempel, så kommer de finnas kvar att titta på här om du vill. Och det känns bra för mig också, eftersom den här bloggen ändå har funnits några år.
Hej Norrtälje!
Annars då? Jo, jobbet går bra. Nu behöver jag ju bara vara borta 8- 16.30, en väldig skillnad. Jag har kommit in i rutiner och vacklar precis som alla nyanställda mellan känslan av att inte kunna något alls och att faktiskt känna mig som det proffs jag är. Och som jag sa till mina kollegor en dag för inte så länge sen - "jag börjar precis vänja mig vid att säga att jag är logoped och inte logopedstudent". "Du är inte bara en logoped, du är vår logoped!", svarade en kollega och gissa hur bra det kändes!
Sen ja, jag måste ju ge er en Saga-rapport! Hon har lärt sig krypa, håller ofta bara i en hand när hon går och är gärna alltid där det är som mest intressant. För en månad sen började det märkas att hon förstår att när man trycker på tangentbord eller fjärrkontroll så händer det något på skärmen eller teven. Och hon har redan tekniska talanger, i helgen lyckades hon till exempel hitta en försvunnen tevekanal hemma hos Hampus bror. Hon älskar att pilla och peta på saker och har lärt sig att klappa katter försiktigt. Oftast iallafall. Hon kan säga "ba"och "bä" som betyder det mesta och "titta" som mest verkar innebära att något är intressant.., eller att hon vill att vi ska prata med henne istället för med varandra. Och mycket mycket mer förstås!
Ja, det var lite läget just nu. När jag orkar och hinner, och har packat upp datorn hemma, ska jag försöka visa lite bilder om hur vi har det nu. Och förhoppningsvis händer det något innan Sagas födelsedag. Som också är något att fundera på - vad ger man i ettårspresent? Vi klurar vidare på det =)
Fullt upp
Förresten, på tal om tv-spelskonsert. Den var bra, det måste jag säga. Hade varit bättre om jag känt igen någon av låtarna (jo, jag hade hört den från super mario galaxy, men ingen annan..) Den jag hoppats mest på var Xenoblade Chronicles. Det var höstens soundtrack hemma hos oss. Hampus spelade, jag tittade på (och höll koll på walkthroughen). Och så bra musik. I spelet alltså. Och så spelar de temat på konserten, det kom vi inte alls ihåg. Kändes riktigt trist för det kunde varit så bra. Det känns helt enkelt som att jag måste höra några av de låtarna igen, nu. Vill ni med, så varsågoda:
Vintersportarna
Och idag tog vi ännu en tur med Saga i pulkan. Hon gillar verkligen att åka nerför backen, hon också. Och eftersom jag pratade med min chef idag (jag har en chef!), och vi kom överens om att jag skulle börja jobba den 15 mars, så har jag många dagar på mig att hinna med såna här roligheter med mina sötnosar. Precis så som jag önskade att det skulle bli! Det är ju helt otroligt egentligen =)
Jag har fått ett jobb!
Habiliteringen i Norrtälje är de som insåg att jag var rätt logoped för dem. Var på intervju där i onsdags förra veckan, och trots att jag av nån anledning blev åksjuk på bussen gjorde jag en hyfsat bra intervju. Så bra att chefen ringde dagen efter och frågade om jag ville ha jobbet. Jag blev glad och chockad på en gång, för det hade jag verkligen inte förväntat mig. Lyckades få ur mig något om att jag ville diskutera med min sambo, för jag ville inte hoppa in i något helt bara sådär. Och efter några dagars diskuterande mellan oss, och lite med min mamma, så kändes det helt rätt att ta det. Så idag ringde jag och tackade ja.
Det här blir toppen!
Och jag har tagit examen!
Lite saknade jag ändå att få sitta med klasskompisarna. Det var ju ändå "sista kvällen med gänget". Vi pratade om det på fika igår, och bestämde oss för att nästa år gå på yngrekursarnas sittning, för att få sitta och ha kul tillsammans. För hur härliga och bra familjer man än har, så var det ju ändå kompisarna man ville ha en sista bästa kväll med. Så det får vi ordna.
I söndags bjöd jag in släkt och vänner på en liten lunch för att hinna umgås lite mer med alla. Och så fick jag lite presenter, roligt nog blev det tema romantik när man såg dem tillsammans. Så det var också en trevlig dag.
Nu däremot, börjar resten av livet. De allra flesta i klassen har börjat jobba. Några innan examen till och med, andra hade sin första dag idag. Själv har jag inte hittat något än. Och jag måste erkänna att det faktiskt inte alls känns så hemskt som jag trodde förut. Det är rätt skönt att gå hemma, inte göra så mycket, leka med Saga.. Och även om jag inte tar ut föräldradagar ser jag på det som att jag är mammaledig, inte arbetslös, och det gör ju inte saken värre. Då kan man vara ute och åka pulka tillsammans en helt vanlig dag, som vi gjorde igår.
Sådana dagar inser man vad man prioriterar mest i livet!
Uppskattat besök
Så Saga hälsar att hon gärna vill ha mer besök! (eller om det är hennes mamma som ibland blir tokig på att gå hemma själv trots att det bara gått en månad av föräldraledigheten..) I vilket fall som är det bara att höra av sig om ni vill ses! Vi är inte särskilt uppbokade =)
Grattis mamma!
Och jag är hemskt glad att hon blev så glad för sin present. Det är ju inte riktigt Romresan från förra året, men ändå, hela Abba-kollektionen i ett. Nu blir det musik där hemma =)
Födelsedagsuppvaktning
Sen satt vi och pratade en stund, och när det var dags att gå lovade jag att jag skulle höra av mej snart igen. Helst en dag med fint väder så vi kunde gå ut en stund.
Och den här gången ska jag inte dröja så länge. Jag har nog haft dåligt samvete ett halvår för att jag inte kommit mej för att hälsa på, veckorna har bara gått och gått utan att det riktigt har funnits någon tid. Så nu tänkte jag nästa helg, om vädret tillåter. Man måste ju passa på, man vet ju aldrig hur länge hon orkar.
Som tur är brukar hon få hjälp av en av pappas kusiner. Hon och hennes man var där idag med, de brukar hälsa på och stannar några dagar. Och som vanligt brukar mannen säga att jag är lik kusinens mamma, Hedvigs och min farfars syster. Gissa vad hon hette..? Jo, Rosa. Det är något särskilt med det namnet =)
Sånt jag hade tänkt skriva om..
Min senaste vecka alltså. Nåt ni vill veta mer om? =)
Julhälsningar
Hej Gotland!
Men nu så är vi alla installerade här hos Alexander och Billie, Hampus bror med flickvän. Katterna har lärt sig alla lukter och Hampus och jag ska strax gå ut i ett vintervitt Visby.
Känns bra det här. Äntligen jullov säger jag bara, och njuter!
Snart Gotland
Jag tror absolut vi har tid till det, trots den nästan hetsiga diskussion som uppstod igår då vi fikade med Hampus föräldrar och hans mosters familj, om hur man i hela fridens namn skulle lägga upp julgodisbakandet för att allt skulle hinnas göras och alla skulle få vara med. Helén frågade mej lite oroat om det var okej att de började lite innan vi kom för att Tobbe skulle hinna vara med på ett hörn, och ja, vad svarar man på det? Jag som tänkt att vi kanske skulle göra nåt lite enkelt bara.. Men det blir nog bra. Jag tänker nog mest ta det lugnt och titta på ändå.
Vi ska bo inne hos Alex och Billie i Visby iallafall. Och Visby på vintern, ja, ibland undrar jag om det inte är den finaste årstiden där...
Upp och ner-dag
Sen skulle jag åka buss. Det gick inte så bra. Den körde förbi hållplatsen, full som oftast. Höll på att ge upp, men väntade ändå på nästa. Den fick jag åka med, hurra!
Och till slut kom jag till skolan i tid och träffa kompisar. Trevligt =)
Men det var ju föreläsning också. Statistik. Med en aningen för monoton föreläsare. Åh, var är min koncentration?! Tur jag har clementiner att sysselsätta mej med.
Det blev lunch till slut (ja, jag räknade minuterna), och äntligen fick vi iväg inbjudan till logopedexamen! Hurra! Jag fick iofs skynda mej iväg mot slutet för jag skulle byta uniform. Men hann köpa en fin kofta på vägen ändå.
Fast jag hade inte behövt skynda mej. I femton minus eller vad det var är det inte kul att upptäcka att klädbytet inte öppnar förrän om trekvart.
Men en annan trevlig hemvärnssoldat skulle också dit och var lika mycket för tidig, så jag fick sitta i hans bil. Med stolsvärme och P4 Extra. Underskattat det där att bara tvingas ta det lugnt. Väl inne sedan gick det också väldigt smidigt, ärendet avklarat på inte alls många minuter.
Bussen hem kom faktiskt med en gång, och var helt okej, förutom en tilltagande huvudvärk och byte till nästan rätt buss i stan. Men hem kom jag, trött, frusen och tyckte att det borde räcka för dagen.
Men jag hade fått ett brev! Ett erbjudande om att vara med i en studie. Åh, kul! Det vill jag =) Och sen lyckades jag laga mat och komma iväg till musikkåren för ett sista rep inför adventskonserterna. Så dagen igår slutade bra till slut.
Däremot var jag helt slut imorse. Skulle egentligen till ytterligare en tvåtimmars statistikföreläsning. Men somnade i soffan istället. Helt värt det såhär i efterhand. Nu ska jag bara få fram svar på två frågor till, på sista hemtentan för i år. Sen tänker jag vara ledig. Hemskt mycket ledig =)
Grattis pappa!
Lillan är här!
Så söt så! Undrar om det är en Hanna nu då...
Födelsedagsmånad
Vart vill jag då komma med detta? Tja, inte så långt. Men jag tycker det är lite kul ändå, och jag trodde länge att det var juli som var den vanligaste månaden att fylla år i. Så är det dock inte, det är april fick jag lära mig i våras i Gotlandstidningen. Närmare bestämt den 10. Ville man ha barn på denna den vanligaste dagen skulle man få till det nu i början på juli, stod det i Metro då när det var aktuellt. Men nog tycker jag det är bättre att fylla år på sommaren...
Eller tycker jag verkligen det? Det var ju inte så kul när alla kompisar var bortresta då man skulle ha kalas. Men å andra sidan fick man tårta med både jordgubbar och smultron. Hmm. Nej, det är nog fint att fylla år lite när som helst. Till och med november kan vara helt okej, vad pappa än säger. Han har ju ändå första advent på sin födelsedag ibland, och det är bland de mysigaste mornarna jag minns från när jag var liten!
Vi var med på teve!

Enda bilden där jag skymtar, och antagligen bara för jag vet var jag står. Men jag är precis mellan den gevärsskyldrande soldaten och parkeringsautomaten, kortaste vita mössan! 0,5 sekunders tevetid ;)

Här syns dirigenten bra. Och de långa saxofonisterna. Och min kornettkollega!

Och här klarinettisterna, de som alltid står i främsta ledet.

En flygbild. Jag är med även på denna, men man kan inte riktigt se det. Vi är iallafall musikkåren som står därinne på tvärgatan. Den kungliga karossen ska precis åka förbi så här spanar jag för fullt samtidigt som jag spelar, men det blev nog bara lite fel, inget som hördes.

Kameran som filmade det här såg vi framför oss hela tiden där vi stod. Men så följde den efter kortegevagnen istället för att fokusera på oss. Ni ser ju, vi är alldeles suddiga. Fast jag får väl kanske hålla med om att det var en bra prioritering, med tanke på vad de flesta är intresserade av att se =)
När de farit förbi, i trav så det gick kvickt, så stod vi väl en kvart till och gick sen tillbaks genom Stockholm. Vägen vi skulle var till stora delar kortegevägen, och soldaterna som paraderat stod kvar och gick upp i givakt för oss. Ja, för alla som marscherade tillbaka då, men alltså också oss. Vilken känsla! Marschera genom Stockholm med vägen kantad av uniformerad personal. Det gjorde nästan så att man glömde sina ömma fötter, värkande arm och trötta läppar. För vi spelade ju hela vägen tillbaks också ju, feststämningen skulle ju hållas uppe. Men gissa om det var skönt att sitta i soffan hela kvällen sen!
Hemma och hemma igen
Så igår, efter ytterligare drygt fyra timmars bilfärd och ett stopp för lyxig glass i Söderköping, kom vi hem till Uppsala igen. Jag var och spelade med musikkåren idag och imorn ska vi hjälpa till med någons trädgård. Förutom det har jag lite beslutsångest om vilken kamera jag ska välja, den jag nog vill ha (Canon 550D) finns inte i lager just nu medan en annan nästan lika men lite större (Nikon D90) finns, men vill jag ha den? Eller har jag tålamod att vänta.., det är inte alltid min starkaste sida...
Jag får nog helt enkelt påminna mej själv om att det inte är min födelsedag förrän om drygt två veckor. Tills dess har nog både Canonen kommit i lager och jag lyckats fatta ett beslut. Ja så får det bli.
Och så far vi hem
Så kan vi komma och hälsa på er (om ni bor nånstans på vår hem-till-familjen-runda förstås) i augusti sen när vi har ledigt! En och en halv vecka semester, det blir det i alla fall.
Förutom det så hoppas jag bara fixar att göra ingenting mina lediga dagar i sommar, så jag vilar upp mig inför hösten. Just nu känns det som att jag bara kommer köra på hela sommaren utan paus, men jag har ju faktiskt lediga dagar då och då (pepp till mej själv), och det är ju faktiskt fortfarande nästan tre månader kvar till plugget sätter igång igen.
Och idag fick vi veta att vi får en hel del i avdrag på hyran nu efter vattenskadan, vi slipper betala hela i juli och ungefär en tusenlapps avdrag i augusti. Woho, nåt ska vi ju ha för allt vi stått ut med, så det vi får över ska minsann bli en liten resa nånstans, i november eller februari. Lite semester då man behöver det som bäst, det blir nog fint det =)