Ylva

Idag säger vi välkommen till Pim-Pim, Lilla Bus nya kompis!

Hoppas vi, för än så länge har de bara stirrtävling mot varandra, Pim-Pim under soffan och Lilla Bus under soffbordet.

Pim-Pim fick gå på upptäcksfärd lite själv först, med Lilla Bus i ett annat rum...

 

Egentligen skulle vi inte kommit och hälsat på förrän på onsdag, men Pim-Pims mamma fick en ny kull precis inatt, så jourhemsmatte var lite orolig att Pim-Pim skulle leka för hårdhänt med de små. Så hon fick göra ett undantag och komma direkt.

 

Så nu håller vi bara tummarna att det funkar bra allting!

 

(Och så tycker jag dessutom att det känns jobbigare än vanligt att åka till Falun ikväll. Jag får ringa till Hampus och fråga "Är de vänner än?" "Leker de än?" "Vad händer?" "Vad gör de?" tills han tröttnar. Ja, ja, jag kommer hem på tisdag...)

Och jag var och spelade ikväll. Alltid lika roligt! Dessutom spelade vi en av mina absoluta favoritlåtar, åh, jag måste dela med mej!

Vi tänkte måla om sovrummet. Eller jag tänkte. Och övertalade Hampus.

En sån här färg var det innan - beige med lite mönster.


Tråkigt tråkigt, våra fina björkmöbler försvann ju nästan helt in i väggen.

Så jag funderade och funderade, vilken färg ville jag ha istället då. Vitt skulle ju vara fint, men det var blankt nej till ljusa färger från en viss älskling... Till slut slog det mej - grå skulle ju passa perfekt! Och samtidigt var det rea på färg på Bauhaus, så vi slog till!

Måla över beigt med grått låter ju inte särskilt upplyftande ur tråkighetssynpunkt, det kan jag hålla med om. Men från en osynliggörande beige till en elegant grå - det är bättre =)

I alla fall. Första gången man väljer färg till ett rum vet man inte riktigt vad man ska vänta sig. Eller hur man ska tänka. Jag hade ett hum om vilken färg jag ville ha - men när man har tusentals olika färger att välja på, varav ett par hundra olika nyanser av grått.., då känns det svårt. Hampus och jag körde därför så gott som på blunda och pekametoden. Eller tja, inte riktigt.., men vi hittade en färg som såg grå ut med dragning åt det blå hållet på en provlapp, så vi körde på den.

I burken såg den också grå ut. Fläckarna vi spillde likaså, och rollern, penseln och pinnen vi rörde om med. Men. På väggen blev den blå. En väldigt fin lavendelblå..:

Sista veckan på sommarlovet är här. Och med den insikten om att "ja just det, det var ju ett par grejer jag tänkte jag skulle hinna göra i sommar..."

Till exempel sortera papprena från sista kursen förra terminen, plocka undan från skrivbordet, sy en klänning, bokföra alla musikkårspapper, måla om sovrummet, skaffa katt och lägga upp ett par jeans.

Får se vad jag hinner med då, ikväll tänkte jag bocka av punkterna träna en gång till och träffa klasskompisar för första gången den här terminen...

Lilla Bus är lite förvirrad idag. Något känns fel. Mycket är fel. Massor av saker är inte där de borde. Människorna gör inte det de brukar.  Vad är det som händer egentligen?

Ja, vad händer här hemma? Svaret kommer (nog) imorgon...

Idag har jag varit och auskulterat på barn som " 'in'he 'ah 'a'a 'å hmha" eller "thil ehkhemh'el khan låtha schå häl"

Gissa diagnos?

I påsen med bilar har jag hittills hittat inte bara en, men två bilkrascher.



Men med så många bilar där i är det ju ett under att det inte är fler...

Idag var Hampus och jag på besök på Samvetet - Uppsala katthem.

Vi känner att vi inte leker tillräckligt med Lilla Bus, och tänkte ordna det till hösten på nåt sätt...

...nej, vi tänkte inte lämna in henne där heller!

Men vem vet, snart kanske Brutus eller Nirvana eller någon annan kan få flytta hit =)

Dagens vackraste bilder hittar du på Slottsträdgårdsmästarens blogg. Det här och det här inlägget, för att vara mer bestämd. Eller ja, alla hans bilder är så fina, gå in där och läs och se och njut!

Det är såna bilder som får mej att vilja flytta till Gotland nu! På en gång! Kan inte tänka mej nåt bättre, ingen bättre miljö att vara i, inget härligare ställe alls.

Men än är det två och ett halvt år kvar tills jag kan flytta någonstans överhuvudtaget. Och det är inte säkert att det blir dit ändå. Men det är fint. Det är det.

Igår var jag hos barnmorskan och hämtade ut ett nytt recept på p-piller. Eller ett nytt recept på mina gamla för att vara exakt. I våras när jag skulle förnya det sist så funderade jag lite på om det möjligen var de jag hade som gjorde att det var svårt att gå ner i vikt. Så jag fick ett par andra bara för att testa några månader.

Usch! De var inte lika hemska som de allra första jag fick, men tillräckligt. Fick finnar, massor, och blev helt instabil i humöret. Stackars älsklingen visste inte vart han skulle göra av varken sig eller mig då jag kunde bli ledsen eller sur för så gott som ingenting, som den gången han köpte fel tandkräm...

Jag vet, det låter helt patetiskt, och i normala fall skulle jag inte alls bli sån. Och det kändes inte heller som om jag var det - bara en del av mej och den andra delen stod helt handfallen och tittade på. Och det kändes så hemskt. Så jobbig jag var. Stackars min lilla älskling.

Ett par månader testade jag utan också, då jag blivit allt för trött på att vara nedstämd men inte tagit tag i det där med att förnya receptet i tid. Och ja, det gick väl an, omständligt men det funkade. Tills slutet av månaderna då jag gick omkring och var konstant nervös i en vecka - ja min normala period är ganska lång, så mensen dröjde och dröjde. Första gången grät jag nästan när jag berättade för Hampus, men han höll om mej och var lugn. "Nej, det är nog ingen fara", tröstade han. "Vi kan ju inte ha ett barn i februari..." .. och det fick vi inte heller.

Så nu är jag tillbaks till mina gamla vanliga igen. Dyra, men det är så värt det. Få slippa både nedstämdheter och irritabilitet, nervositeten och omständligheterna. Vikten har inte ändrat sig nånting, men den här gången tar jag tag i det med mera träning och inte nåt hormonexprimenterande.

... men inte den som kommer nu i september, utan det var dags för nästa - läs & skrivpraktiken.

Det var morgon, alla klasskamrater sågs på stationen för att köpa biljetter dit de skulle. Kvällen innan hade vår praktikansvariga nämligen skickat ut sms till alla så man visste vart man skulle åka dagen efter. Ingen framförhållning här inte. Men inte till mej. Antingen funkade inte min mobil eller så hade hon helt enkelt missat mej.

Vimsig sådär klockan sex på morgonen försökte jag övertala mina klasskompisar att ge mej hennes telefonnummer så jag kunde få ringa och ta reda på vart jag skulle också. Gärna innan halv sju så jag kunde hinna med tåget till Falun (?) om det nu var dit jag skulle, eller innan kvart i då bussen till Västerås skulle gå. Till exempel.

Men nej. Med argumentet "det är alldeles för tidigt för att ringa någon innan halv sju" så gav ingen mej nåt nummer. Inte förrän halv sju, och då fungerade förstås ingens telefon överhuvudtaget. Allt blev bara virrigare och virrigare, och innan jag hunnit få reda på vart jag skulle så vaknade jag.

Igår, innan Hampus föräldrar tittade in på en trevlig kortvisit, var jag ju som sagt på stan. Köpte en liten vas, det sa jag ju. Hade också kollat på en kjol på Lindex dagen innan, men inte riktigt kunnat bestämt mig vilken storlek som egentligen satt bäst. Så när jag var där igår tog jag med två kjolar till, i dessa två storlekar, för att jämföra hur alla satt. Och hux flux.., sen stod jag helt plötsligt där med tre kjolar jag ville ha! Vad gör man då? Jo, man plockar fram sitt rabattkort man fått och köper alla tre, plus ett par leggings. Det blev en kjol på köpet det =) Och årets höstshopping.

Tänkte jag.

Men så har det regnat så mycket igår och idag att Uppsala har återfått sin titel som "Lerans och vattenpölarnas stad". Vilket gjorde att när Ellos och La Redoute båda skickade massa rabatt till mej, att jag beställde en regnkappa också. Äntligen en snygg, det har jag längtat efter i flera år.

Den här, tadaa:



Är det nog med höstshopping nu då? Njae.., ett par regnbyxor skulle ju inte vara fel att ha till. Och jag har ju 20 % på Team Sportia... =P

Så! Idag var jag nere på stan och köpte en liten sugproppsvas på Household (snyggast och billigast där). I med en liten konstgjord ros, och voilà! Badrummet så gott som klart. Den här sista väggen har tagit absolut längst tid att ta tag i, men till slut så. Jämför gärna..;

Före:


Efter:

Sitter hemma och funderar. Längtar lite efter kompisar jag inte sett på hela sommaren. Och inte kommer se igen förrän om nästan två veckor, om allt går som planerat.

Men varför kan vi inte ta en spontanöl på nån nation nånstans? Nån vanlig kväll. Innan om två veckor? Inte alla, men de som är här? Varför frågar inte nån mej om det? Varför frågar inte jag nån?

Man kan undra för mindre. Eller så sitter man hemma och väntar bara...

Hampus läser Harry Potter. Han är inne på andra boken nu. Väldigt inne. Helt försjunken.

Så vad ska jag göra då?

Hmm... Tja, jag tar väl en annan Harry Potter-bok, sätter mej i andra änden av soffan och läser jag med. Så har vi en mysig lördagskväll tillsammans.

... heter den nya duschkrämen jag köpt från Lush =)

Den ser ut som jordgubbsglass, luktar som jordgubbsglass och smakar... kanske inte som jordgubbsglass :P Det har jag inte testat än, och förhoppningsvis kan jag hålla mej ifrån det i duschen också. Men man vet ju aldrig.. =)

(Varning för känsliga läsare och djurvänner förresten, försök inte föreställa er texten nedan alltför livligt)

Hon fångade en fågel idag, Lilla Bus. Kom inspringande med den till matskålen och var så glad. Eller uppspelt iallafall. Själv visste jag inte vad jag skulle göra, men gjorde vad jag kunde för att släpa ut dem igen.

Ut - och Bus sprang in igen, fågeln fortfarande i munnen. Nej, hon släppte den - den flög in i fönstret. Bus efter och tog den igen. (Ja, man måste säga henne det åtminstone, hon är bra på att fånga).

Ut igen, och den här gången kom fågeln loss. Flög iväg några meter, satte sig och pustade.

Skulle den inte ha gjort. Lilla Bus kom efter och fångade glatt fågeln igen, sprang in, igen, och den här gången in under sängen.

Jag gav upp. "Ha ihjäl den stackarn nu, så den slipper lida" sa jag till Bus (lät grymt, jag vet), och gick därifrån. Suck.

Ett par minuter senare.., fladder duns inne i sovrummet! "Lever den fortfarande?" hann jag tänka och skyndade mej dit. Och jo, där satt den, alldeles yr och virrig i fönstret. Dock inte skadad vad jag kunde se. Inget blod, inget sånt.

Bus smög. Snabbt snabbt öppnade jag fönstret och petade på den lille stackaren. Och riktad i rätt riktning satte han av i vild flykt. Ut.

Snabbt snabbt stängde jag fönstret igen. Lilla Bus satt längtansfullt och tittade ut där, ett bra tag.

Men nu fick det vara nog för den här gången.

Vid frukosten idag låter det plötsligt BRAK mot köksfönstret! VAD var det??

Ingen fågel nej, men en liten Bus som försökt att hoppa in. Genom ett stängt fönster. Vi tittar ut, och Lilla Bus tittar tillbaka med minen "varför öppnar ni inte för?"

Så nu har Lilla Bus börjat bli ännu större och inser att huset vi bor i inte är större än att hon kan springa runt det. Det kan vara så att hon kom på det igår när jag putsade fönster. Nånting säger mej att det var såhär det gick till...

Jo, men faktiskt. Nu är det slut på årets sommarjobb som var kort men intensivt. Roligt men tungt. Intressant men lite enformigt. Lärorikt men en smula sorgligt. Tycker jag.

Så nu ska jag vara nästan helt ledig i tre veckor! Tre härliga veckor. Lite har jag planerat in. Måla lite i badrummet till exempel, och måla mycket i sovrummet. Och tvätta fönstrena och ha en LKG-dag. Spela lite med musikkåren. Men det var nog allt. Nog ska man hinna bli skolpepp innan tåget går till Falun nästa gång och terminen drar igång =)

Sitter och vilar trötta fötter framför datorn. Väntar på lite eventuell energi så man kan ta tag i det där med mat ikväll också. Men vi ska grilla så det blir nog inte svårt, och kvällen är ännu bara barnet.

Läser lite på DN också, hittar bland annat essän "Konsten att slippa träna" Hehe, fångar precis den där känslan av "bara inte just idag". Som citerat i en av kommentarerna:

Mors lilla lathund sa:
Du må tro, jag jobbar bra
fastän vet du vad
inte just idag,
jag gör det helst en annan dag

Men jag måste faktiskt få säga - i tisdags när vi tränade (ja, det hjälper massor att vara två, då kan man ju inte backa ur så lätt - tips där), då kände jag äntligen den där riktigt bra träningslängtan innan!

Vilket innebär att jag har gått från "Ja, jag borde ju..." över "Jo, jag ska..." och "Det kommer i alla fall kännas skönt efteråt" till "Vad härligt att få träna!". Då har jag väl ett par nivåer kvar då, kan jag hoppas - "Äntligen träning igen!" och "Jag kan inte vänta till nästa gång!!!". Vi får väl se om jag kommer dit till slut =)

Nu så, nu är det dags för upploppet. Första av de sista tre dagarna på sommarjobbet börjar om en halvtimma!

Ledig dag idag. Jag sov nästan till tio, hur skönt som helst. Har lite funderingar på vad jag ska göra idag, troligtvis blir det inte så mycket ändå. Första repet ikväll för hösten i alla fall =)

Hade ju hoppats på att för en gångs skull (ja, den här veckan) få äta frukost med älsklingen. Han jobbade både måndag och tisdag kväll, blev extrainkallad igårkväll, så vi har ju bara setts lite innan läggdags... Men tror ni inte då att gårdagskvällen hade slutat med "Det har skett en olycka i bollhavet - Välj om ni vill stanna kvar och fixa det ikväll eller komma hit tidigt imorn bitti"

Ingen fara så med olyckan, det var nån unge som hade kissat och bajsat där i, så det var äckligt men inte mer än så. Men ändå. Där rök vår gemensamma morgon, för de som jobbade var redan alldeles för stressade för att ta det då på kvällen, så älsklingen försvann redan innan sex imorse...

Suck. Ja ja, jag jobbar bara helgen också. Sen får vi väl ses till slut, älsklingen och jag =)

En tjej på jobbet tipsade mej om en second hand-affär jag inte varit på här i stan. Helping Hand.

Jag var såklart tvungen att åka dit, precis som väldigt många andra människor märkte jag sen, och det var ju ändå lördag. Tänkte nästan ge upp, men kollade runt lite innan jag gick. Och tror du inte jag hittade två par baggy jeans och en snygg cardigan. För sammanlagt 165 kr. Som hittat =)

Inte förrän jag gick ut såg jag affischerna.

Helping Hand - Livets Ords hjälporganisation.

Undrar om jag gått dit om jag vetat det innan. Men jag tror nog jag kommer gå dit igen. Trots att det på mitt kontoutdrag står Stiftelsen Livet...

Tittar igenom mina länkar till bloggar jag läser. Trycker på dem igen och igen. Känns som jag läst det förr, det de skriver.. och det har jag för det mesta. Hmm..

Det kan ju vara sommaren som sätter spår i form av färre inlägg , det är ju inte helt otroligt...Men antagligen är det här ett tecken på att jag sitter för mycket vid datorn (tyvärr nog säkert sant..), eller på att jag inte har tillräckligt många bra och intressanta bloggar att läsa.

Så du, du som läser det här och tycker du har en bra blogg som du vill ha åtminstone en besökare till på - kommentera och lämna din adress! Jag kikar in. Och vill du får du gärna passa på att säga hur du hittade min blogg, det skulle vara spännande att veta =)  Tack!!

I fredags kom jag på att mamma hade namnsdag. Skickade ett sms och insåg att eftersom hon hade namnsdag så hade också Hampus mamma det... Så det blev grattis-sms där med. Och båda blev glada för det var bara jag som kommit ihåg. Men det är svårt att missa när man går förbi en almanacka där dagens namn står säkert hundra gånger på en arbetsdag, så jag får tacka den =)

På tal om namnsdagar, så är det Tage idag. (Jo, jag jobbade och passerade almanackan hundra gånger idag med...) Tage, Tage tänkte jag, och försökte komma på nån jag kände som hette så. Men nej då.. Jo, en av mormors systrars män hette så, men han är ju borta sen länge.

Men till slut! Tage - det kallade ju min syster alla gråsparvar när vi var mindre! Och Fru Tage, det var ju honorna då förstås. Så grattis alla Tagar på namnsdagen - och ni som håller till häromkring.., se upp för Lilla Bus!