Upp

Hampus och jag hade filmkväll igår. Vi såg Upp, en Pixarfilm som jag velat se ett tag, och Hampus också. Måste säga att jag inte hade jättehöga förväntningar - vet inte varför, Pixar brukar ju alltid vara bra. Men samtidigt hade jag nånstans i bakhuvudet att min syster sagt att det var en bra film, så se den ville jag.

Och jag måste säga att efter de första fem, tio minutrarna var vi fast. Allra första introt är mest bara kul. Men sen, åh jag kan inte tänka på det idag ens utan att få tårar i ögonen. Så fint, och så sorgligt.

Resten av filmen var bra, en blandning av roligt, jätteroligt och småsorgligt. En smula spänning också faktiskt. Och inte helt förutsägbar. Kan rekommenderas bara därför. Men främst för början.

Det går inte att förklara, ni måste se:


Kan inte se den igen utan att gråta. Tänker på mej och Hampus, mamma och pappa, mormor och morfar, alla jag älskar. Ibland är det jobbigt att vara så långt borta jämt.

Men jag är så glad att jag har min Hampus här iallafall. Igår fick vi hålla om varandra extra hårt efter att vi sett filmen. Just för att liksom säga att vad som än händer i framtiden så har vi varandra här och nu. Och det är jag väldigt glad för.

Kommentarer
Postat av: lisa

Usch ja, egentligen skulle jag vilja se om den, men jag tror inte jag klarar av det. I så fall måste jag hoppa över början. Var alldeles tårögd där på bion.

2010-11-07 @ 19:07:53
URL: http://thefoolonthehill.blogg.se/
Postat av: Emmy

Åh! Jag vill såklart träffa er med! =) De dagarna du sa jobbar jag men på kvällarna kan jag, utom den 23e.

2010-11-09 @ 08:03:20
URL: http://parvusangelus.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0