Ylva

Har precis haft afasigrupp nu på praktiken. Mycket mycket trevligt. Och roligt. När det är så här kul kan jag absolut tänka mej att jobba med neuro!

Alla inriktningar av logopedin har ju sina för- och nackdelar, men det mesta är ju oftast väldigt kul ändå. Det är ju faktiskt därför jag valt att plugga just det här. Blir jag neurologoped så blir det alltså så mycket grupp som möjligt. Med mycket fika såklart, då det är ett av de mest uppskattade inslagen =)

Ska skriva lite journal nu, sen är det bara att hoppas på att tågen går hem bättre än de gick hit imorse. Alltså inte en och en halv timma för sent.. Lite vill jag hinna sova innan det är dags igen.

Men hjälp! Om sådär sju timmar går mitt tåg. Om knappt sex timmar måste jag gå upp. Jag borde verkligen gå och lägga mej!

Så det tänker jag väl göra dårå. Alldeles strax. Ska bara berätta att jag haft en trevlig helg med mina föräldrar här, med museibesök i Stockholm, fika med min svärmor och svärmoster (säger man så?) i Uppsala, mysig middag hemma hos oss och en liten tur på stan innan de for hem med tåget. Så det har varit väldigt bra. Såna här helger behöver man =)

Åh, jag har varit så otroligt trött hela veckan. Igår var det nästan så jag grät på kvällen. Eller jo, när jag väl kom i säng gjorde jag det. Släpade mej upp ur sängen imorse (det är svårt att inte vakna när man blir klappad på och sparkad i magen samtidigt) och var på föreläsning idag. Längtade hem, till att få sova. Tror ni jag kunde sova när jag kom hem? Nej då. Hur trött som helst men ändå inte.

Så även om saker börjar lätta nu så är livet inte riktigt en dans på rosor än. Men några kul saker kan vi se fram emot. Som magisterarbetet. Vi fick veta förslag på ämnen idag, efter föreläsningen, och först tänkte jag att ingenting var riktigt nåt för mej. Sen tittade jag igen och fastnade för undersökning av hur ögonstyrning på datorer fungerar ur kommunikationssynpunkt, eller analys av blisskommunikation i olika sammanhang. Det skulle vara kul! Sen tittade jag en gång till när jag kom hem och funderade på om inte undersökning av barns språkutveckling skulle vara spännande det med. Det tror jag nästan säkert.

Hmm, tål att funderas lite till. Ska försöka hitta nån glad klasskamrat som är intresserad av ungefär samma som jag. Kanske Lisa ;) men vi får se.

Men först tänkte jag ha en mycket trevlig helg med mina föräldrar som kommer upp och hälsar på. Ett besök på östasiatiska muséet med den kinesiska terrakottaarmén står på dagordningen. Det ska bli kul!

Efter en vecka med för mycket att göra.., nej, efter en termin, nej, ett helt år med alldeles för mycket hela tiden, kom så den här helgen. Sista helgen på (universitets-)höstterminen. Som vi väntat.

Började bra redan på fredagen med en introduktionsföreläsning av allas favoritlärare, där kursen presenterades med orden "Poängen är faktiskt inte att kursen ska vara rolig, även om det är en bra bieffekt." Glad gick jag hem och lyckades äntligen göra lite borde-saker. Efter att ha sovit ett par timmar..

Lördagen var examensdagen för våra äldrekursare. Ceremonin var fin, jag och två lumparkompisar stod för fanfarandet och klassen sjöng en grattissång. Snabbt hem och byta om, så var det sittning på Norrlands. Väldigt bra, med trevliga bordskamrater, härliga sånger och roliga uppträdanden. En superkväll.

Och idag tänkte vi inte göra nånting, Hampus och jag. Men blev hembjudna på våfflor till Danne, Magda och Hanna. Det säger man ju inte nej till. En väldigt trevlig dag blev det.

Så nu så. Bra helg. Bra start på vårterminen. Känns lovande för fortsättningen.

Igår fick jag spader på att det aldrig fanns någon ledig tvättmaskin i tvättstugan. Lyckades tvätta en tvätt på hela dagen. Inte så mycket annat vettigt blev gjort heller, men inte kände jag mej ledig för det.

Idag gick jag istället upp tillsammans med Hampus. Och när han åkte till jobbet gick jag ut till tvättstugan. Alla maskiner var lediga. Det var lugnt och skönt. Nästa person som dök upp kom när jag lade i torktumlarna. Ingen mer hade kommit när jag hämtade tvätten sen.

Nu är alltså klockan drygt åtta. Tvätten är ren och torr. Jag ska vika ihop kläderna och stryka alla julgardiner. Sen är jag klar, och klockan kommer väl vara runt nio. Tror det här kommer kännas som en mycket effektivare dag än igår, vad jag än gör av resten av den. Skönt.

Idag fick jag äntligen sålt vår 120-säng. Den har till katternas belåtenhet stått lutad mot väggen i sovrummet, perfekt att klättra, spana och sova på. Men inte nu längre. Efter ett tag på blocket och faktiskt flera stycken mer eller mindre seriösa personer hört av sig, så ringde en kille igår, prutade ner priset lite och kom och hämtade den idag. Så till slut så.

Pengarna hamnade direkt i vår barnvagnsfond. Jag har lovat Hampus att inte vara för tidigt ute, men det är ju så svårt. Det är lite som innan jul, att jag köpte alla julklappar och allt för att julen skulle komma så snart som möjligt. Nu vill jag fixa alla barnsaker så det bara kan bli dags när som helst!

Men nej, jag ska försöka hålla mej. Det fungerar ju faktiskt inte så även om det känns som det. Blocketsurfar bara lite... och så länge det är lång tid kvar kan man ju hålla utkik efter något som är precis vad man vill ha. Intalar jag mej iallafall, så har jag nån ursäkt att hänga där bland alla barngrejer.

Ja ja, så sängen är såld. Igår var jag duktig och fixade bokföring och bokslut för musikkåren. Då är det väl bara stamningsplugget kvar, så går helgen till historien som den effektivaste nånsin. Eller åtminstone på ett bra tag. Eller... ja. Vi får väl se.

Nej, jag ska aldrig bo i hyresrätt mer. Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Helt värdelöst är vad det är. Usch och fy.

Den här gången har de skottat tak. Det är ju bra, så det inte blir vattenskador iofs. Det blev det ju en hel del av förra året på grannområdet. Och till skillnad från förra året så kraschade de faktiskt inte vårt fågelbord. Däremot har de knäckt grenar på både rosen och vinbärsbusken på baksidan när de öst ner snö över vår uteplats. Heja heja. Blev inte så glad när jag släppte ut katterna idag och upptäckte det.

Ja ja, jag vet att vi bor i ett billigt område, till och med ett studentområde. Det är väl inte meningen att vi ska bry oss om hur det ser ut, och speciellt inte uteplatserna. Men jag gör ju det. Och så fort jag börjar ens tänka på att jag trivs rätt bra här och att det nog kan vara helt okej att bo i hyresrätt ändå, då kommer någon slags klantar och har sönder något. Gärna på just uteplatsen.

Som alltid när sånt här händer blir jag hemnetfantast. Drömmer om att få flytta nånstans där man får ta hand om allt själv, så det inte går sönder, och om det ändå gör det så får man skylla sig själv att man är klantig. Inte på att man anställt slarvigt folk som inte bryr sig.

Men än är det bara en dröm. Än har vi långt ifrån de inkomster som krävs för att man ska få lån. Och det är antagligen rätt dumt att flytta nu, jag har ett år (ganska prick faktiskt) kvar på utbildningen, och vart vi hamnar efter det kan vara precis var som helst. Det skulle inte vara fel att vara kvar här, men så tycker nog minst halva klassen så konkurrensen lär vara hög.

Nej, vi får helt enkelt se. Allt beror på så mycket på samma gång. Men om vi kan undvika det - ingen flytt till någon hyresrätt igen!

Man kan ju inte undgå att fundera på namn när en liten bebis är på väg in i familjen. Och hittills har vi nog mest fokuserat på andranamn. Både Hampus och (kanske mest) jag tycker att det ska vara namn som redan finns i släkten, och om Alien visar sig vara en liten tös så har vi två andranamn i stort sett klara.

Men om Alien kommer ut som en pojk, och inte gör det den 17 maj (då det finns risk att vi faller för grupptrycket och det får bli nåt norskt), då är vi lite mer osäkra. Ett namn är spikat, nämligen Sven. Om både min farfar och Hampus farfar hette det, då känns det rätt självklart. Men det andra.. hmm.. Det enda vi kan säga är nog att trots att namnet Ingvar finns i släkten, så blir det antagligen inte det.

Nej, vi får fundera vidare. Än har vi ett tag kvar. Och vad gäller förnamn så har vi ju såklart funderat på det med. Nån gång ska vi göra det lite mer seriöst, men som det ser ut just nu så finns det en chans att Alien ska ha namnsdag precis just idag. Grattis!

Ibland blir saker inte så bra som man tänkt sig. Som den här lilla tröjan till exempel. Jag började på den förra våren, och i början kändes den helt okej. Inte perfekt men okej.

Nu för tiden stickar jag på den mest för att den ska bli klar. Så jag kan få börja på nåt annat projekt. Den känns varken rolig att sticka på eller som att den kommer bli fin när den blir klar. Gillar varken de alldeles för mörka färgerna och inte rätstickningen heller. Och tillsammans känns det inte som en tröja Alien kommer använda mycket alls.

Så varför ska jag fortsätta då egentligen. Lägga massa tid på nåt jag inte tror på. Nej, min magkänsla säger absolut nej till det. Istället tror jag garnet passar hur bra som helst till sockor. Det kan det få bli. Så får stickorna bli lediga till kanintofflor och andra projekt.

Ja, alltså. Man är tvungen att skriva i födelsedatum, namn och kön när man bokar biljett på gotlandsbåten. Inga större problem med Hampus och mej. Lite knepigare med Alien. Vet ej fanns inte som alternativ.

Så nu har vi alltså bestämt oss. Det blir födelsedag den 17 maj, och efter ett ringtest med mycket svagt och osäkert utslag blir det då en kille. Och nej, namnet är inte Alien.

Bara så ni vet alltså.

Dock ser Hampus redan fram emot det troliga samtalet till destination gotland.
"Hej. Vi skulle vilja byta kön på vårt barn..."

I julas fick vi ett jättefint överkast. Helt i vitt, och tanken var att det skulle piffas till med nåt grönt för att passa bättre in i sovrummet. Och som av en händelse hittade jag något väldigt passande på ellos.

Så nu ser vår fortfarande hyfsat nya dubbelsäng äntligen ut som vi tänkt oss. Eller som jag tänkt mej =)

 

I samma beställning kunde jag inte låta bli, det fanns ett sånt gulligt set med barnkläder. Så här är de första minsta kläderna vi köpt!

 

 

Dock inte de allra första kläderna vi har köpt. Några lite större hittade vi på loppis. Och en annan body fyndade vi på mellandagsrean. Den kommer Alien få ha på min examen. Kanske iallafall.

 

Rolling Stones, Logoped, same same but different...

Jag har precis skrivit klart och skickat in min hörselkomplettering. Och det var förskräckligt vad mycket mer intressant det var nu! Nästan roligt =) Tänk vad stress kan förstöra mycket...

Nu borde jag alltså lägga lite tid på att plugga statistik. Det har jag inte gjort ett endaste litet dugg. Eller jo! Förut idag satte jag in alla papper i en pärm. Det räknar jag som en start.

Frågan är om jag kan tycka att det får räcka för idag. Hittade nämligen en sammanställning av normal tal- och kommunikationsutveckling bland just hörselpapprena. På engelska. Så det jag helst av allt skulle vilja är att sitta och studera den och så översätta den till svenska. Konstigt egentligen vad man kan bli sugen på att göra. Men det är ju sånt som är intressant! För en liten språknörd som jag iallafall =)

Idag var jag och besiktigade bilen. Det snöade massor så mina ansträngningar att borsta av den innan var i stort sett helt onödiga. Sen körde jag i snön, fastnade nästan på väg ut från parkeringen och körde så snabbt jag vågade på de stora vägarna. Det var inte så snabbt nej.

Men jag kom fram utan missöden, blev förvirrad en stund om var jag skulle och följde sen efter nån annan. Det var visst rätt och så satte jag mej i bilen och försökte se när vårt registreringsnummer kom upp på displayerna. Inte helt lätt då vindrutan både snöade och immade igen på en gång.

Sen gjorde jag dagens bästa bilmanövreringsgrej och lyckades köra alldeles rakt in i bilprovningshallen. Dumma Hampus som gjort mej nervös för det. Och så var det bara att titta på när det testades och kollades, nicka och låtsas jag förstod precis* när han påpekade ett och annat fel.

Till sist kom jag ihåg att ställa de frågor Hampus sagt åt mej att ställa, och så var det avklarat. Första besiktningen - vuxenpoäng för det?

Bilen blev iofs inte godkänd**. Då kanske man får dra av några poäng igen.


*Nej, jag förstod bara på ett ungefär. Men hade ingen aning om vad tex spindelled var. Min första tanke var "men spindlar? under bilen? på vintern?" Den tanken var helt fel.
**Nej, inget farligt fel. Inget som inte Hampus kan fixa en ledig helg. Trodde han.

Igår fick jag flera snälla kramar efter mitt deppiga inlägg. Tack så mycket ni sötisar, jag blev riktigt glad och varm i hjärtat. Lisa, Emmy och så mamma såklart, jag är glad att ha er =)

Idag har jag gjort lite nyttiga småsaker istället, och lite roliga med. Bland annat en tavla med alla våra ultraljudsbilder. Hittade inga fina magneter på stan, men kom på att kylskåpspoesi fungerar minst lika bra. Så nu sitter denna uppe på väggen och vi kan kika på Alien när vi vill.

Suck. Jag försöker skriva ett bra inlägg. Eller något överhuvudtaget. Men jag blir nästan bara nerstämd av mina tankar. Just nu är det så mycket. Jag är skoltrött som jag vet inte vad, och det hjälper inte att ha en tenta i statistik och en kompletteringsuppgift hängande över sig (ja, från döv-hemtentan, surprise..). Dessutom är jag fortfarande galet gravidtrött (när ska det gå över?) och orolig för min mormor som ligger på sjukhus. Hon verkar vara på bättringsvägen, men ändå, orolig är jag.

Så så är läget just nu. Kunde varit sämre, men kunde också varit bättre. Som tur är har jag en jättebra älskling som vet när jag behöver kramar (mest hela tiden) och sen är det ju faktiskt inte likadant hela tiden. Ibland så är jag glad och lycklig, ler när Alien sparkar, klappar på magen och längtar till maj för att det är då det är dags. Inte för att det då äntligen är slut på skola för ett bra tag (som jag kan känna annars), utan just för att det är i maj som tiden är inne.

Nej, jag ska äta nånting tror jag. Och sen ta tag i något. Livet brukar kännas bättre när man har gjort nånting, hur litet det än är. Sen så kommer ju vårat gäng hit på knytkalasmiddag ikväll, så då kommer det vara fullt upp och ingen tid att tänka på tråkigheter.

Nu har jag dessutom skrivit av mej så det känns redan lite bättre. Skönt. Snart så är jag tillbaks i mitt vanliga jag. En kram till, sen är jag redo för världen igen!