Jul borta
Plötsligt börjar det gå upp för mej att jag ska fira jul med Hampus familj i år. Jag har i och för sig vetat om det i över ett år - sedan vi bestämde att vi skulle börja fira vartannat år hos vardera familj. Men inte förrän nu, då första julen hemifrån väntar, börjar jag verkligen förstå vidden av det hela.
Inte för att jag tror att det inte blir bra. Det blir det säkert. Men annorlunda...
25 jular har satt sina spår. Jag vet hur vi brukar göra. Vad jag tycker är viktigt. Traditionerna. Men framför allt familjen. Det kommer kännas konstigt att inte fira jul med mamma och pappa och alla mina syskon. Verkligen jättekonstigt. Trots att vi kommer ses redan på annandagen så kommer jag utan tvekan sakna allihop en hel massa.
Lite traditioner kan jag ju iallafall ta med mej. Fick plötsligt köttbulleansvaret, då ingen var mer säker på hur de ville ha sina julköttbullar än jag. Lite godis ska vi göra som sagt. Men bara det finns knäck och kola är jag nöjd. Pratade lite gran, och helt plötsligt försöker jag övertala svärföräldrarna om att ha en riktig.
O ja, en riktig gran är viktigt för mej. Men nu ska jag ju vara med på deras jul, som de brukar göra. Hampus var ett bra föredöme förra året, hängde med och var hjälpsam, men försökte inte ändra på nåt. Jag ska försöka jag med. Vi får väl se hur det går. Men det blir säkert bra. Det viktigaste är ändå att jag får vara tillsammans med min älskling!
Inte för att jag tror att det inte blir bra. Det blir det säkert. Men annorlunda...
25 jular har satt sina spår. Jag vet hur vi brukar göra. Vad jag tycker är viktigt. Traditionerna. Men framför allt familjen. Det kommer kännas konstigt att inte fira jul med mamma och pappa och alla mina syskon. Verkligen jättekonstigt. Trots att vi kommer ses redan på annandagen så kommer jag utan tvekan sakna allihop en hel massa.
Lite traditioner kan jag ju iallafall ta med mej. Fick plötsligt köttbulleansvaret, då ingen var mer säker på hur de ville ha sina julköttbullar än jag. Lite godis ska vi göra som sagt. Men bara det finns knäck och kola är jag nöjd. Pratade lite gran, och helt plötsligt försöker jag övertala svärföräldrarna om att ha en riktig.
O ja, en riktig gran är viktigt för mej. Men nu ska jag ju vara med på deras jul, som de brukar göra. Hampus var ett bra föredöme förra året, hängde med och var hjälpsam, men försökte inte ändra på nåt. Jag ska försöka jag med. Vi får väl se hur det går. Men det blir säkert bra. Det viktigaste är ändå att jag får vara tillsammans med min älskling!
"..och vad önskar du dej i födelsedagspresent då?"
Tur att det än så länge är rätt långt kvar till min födelsedag. För trots att jag är en av de veligaste människorna på denna jord så har jag faktiskt för länge sen bestämt mej för vad jag önskar mej - nämligen en digital systemkamera. Men mer än så har inte beslutsförmågan räckt till.
Idag var vi på mediamarkt och kände och klämde på alla modeller de hade. Det gjorde det kanske lite lättare.., jag tror jag har sorterat bort Olympus och Pentax för känslans skull. Men än är Canon, Nikon och Sony kvar, och sen förstås att välja mellan alla modeller. Svårt svårt.
Nu när jag kom hem har jag googlat, kollat forum.., men hittar inget riktigt. Antingen är det folk som har stor fotovana, skaffat sig favoriter och rekommenderar. Eller så är det folk som frågar om råd, vilket ju skulle vara bra.. om det var någorlunda nära i tiden eller ungefär i samma prisklass som jag tänker mej.
Ja, ja, än har jag ju ett bra tag på mej att bestämma mej. Men det är svårt. Jag gillar ju Canon, det är en sån kompakt vi har nu och jag trivs med den. Systemkamerorna är hyfsat små och lätta, det gillar jag (trots att det inte verkar vara så populärt bland killar med stora händer) och skärmen är stor med bra upplösning. Nikon har ju pappa haft, och det kanske skulle funka att låna hans objektiv om jag skulle skaffa en sån, bra att kunna slippa köpa allt själv direkt. Och både Nikon och Sony har vridbara skärmar, smidigt om man vill ta kort ur andra vinklar, eller om man bara vill stänga igen och skydda skärmen. Osv osv.
Hmm... Det kommer krävas en hel del mer funderande det här. Och googlande, och kännande och klämmande. Nåt besök till på mediamarkt nån gång när det är färre folk. Sen mer funderande, och förhoppningsvis ett beslut lagom till min födelsedag. För det är en kamera jag önskar mej, inget annat.
Idag var vi på mediamarkt och kände och klämde på alla modeller de hade. Det gjorde det kanske lite lättare.., jag tror jag har sorterat bort Olympus och Pentax för känslans skull. Men än är Canon, Nikon och Sony kvar, och sen förstås att välja mellan alla modeller. Svårt svårt.
Nu när jag kom hem har jag googlat, kollat forum.., men hittar inget riktigt. Antingen är det folk som har stor fotovana, skaffat sig favoriter och rekommenderar. Eller så är det folk som frågar om råd, vilket ju skulle vara bra.. om det var någorlunda nära i tiden eller ungefär i samma prisklass som jag tänker mej.
Ja, ja, än har jag ju ett bra tag på mej att bestämma mej. Men det är svårt. Jag gillar ju Canon, det är en sån kompakt vi har nu och jag trivs med den. Systemkamerorna är hyfsat små och lätta, det gillar jag (trots att det inte verkar vara så populärt bland killar med stora händer) och skärmen är stor med bra upplösning. Nikon har ju pappa haft, och det kanske skulle funka att låna hans objektiv om jag skulle skaffa en sån, bra att kunna slippa köpa allt själv direkt. Och både Nikon och Sony har vridbara skärmar, smidigt om man vill ta kort ur andra vinklar, eller om man bara vill stänga igen och skydda skärmen. Osv osv.
Hmm... Det kommer krävas en hel del mer funderande det här. Och googlande, och kännande och klämmande. Nåt besök till på mediamarkt nån gång när det är färre folk. Sen mer funderande, och förhoppningsvis ett beslut lagom till min födelsedag. För det är en kamera jag önskar mej, inget annat.
Det känns mer som vad än om...
Igår funderade jag...:
Vi har gjort det förr, och nu gör vi det igen. Läser en kurs om barn och därmed om allt som möjligtvis kan gå fel under graviditet, födsel och resten av livet. Det handlar om funktionsnedsättningar, psykiska och fysiska av alla möjliga orsaker. Hos barn. Kanske ens egna barn.
Man vet ju inte. När föreläsaren pratar om att 1,35% av alla nyfödda barn anmäls till Svenska Missbildningsregistret (jo, det finns ett sånt) känns det som en jätterisk. Nästan troligare att det kommer hända än inte.
Frågan är bara vad. Lissencephali som Honungspojken har? Catch22 som Abbe? Eller något annat. Fysiskt som CP. Psykiskt som autism. Syndrom som påverkar båda, som Downs. Eller? Det finns ju hur mycket som helst, och ännu mer ju mer man läser om det.
Jag var tvungen att vara lite orolig för Hampus, berätta om detta. För även om det inte är aktuellt än så tänker man ju trots allt massor... "Men det blir nog bra ändå", sa han. "Då vet du ju redan allt om det."
Tur att han är så lugnande och betryggande min älskling.
Och nog tror jag att han och jag skulle kunna fixa det. Det gör man ju, på något vis. Olika bra, beroende på vad det är förstås. Men till slut så.
Men hur skulle släkt och vänner reagera? Bara därför kom det som en annan punkt på föreläsningen. Att de har svårt att veta hur de ska förhålla sig. Håller sig undan på grund av det. Åh, ännu något att oroa sig för!
Men ändå. 98,65% av alla barn föds friska. Det är väl ändå en rätt stor chans ändå.
...idag känns det nog faktiskt mer såhär:
Efter dagens långa och intensiva föreläsning, först om autism och sedan om AKK (=alternativ och kompletterande kommunikation), närmare bestämt PECS (bilder), känns det som om nu om skulle bli verklighet, så har jag ett av de bästa yrkena man kan ha! För ett av de viktigaste områdena i livet - kommunikation. Är det inte bra ändå! Nu äntligen kommer föreläsningarna om hur vi kan hjälpa!
Vi har gjort det förr, och nu gör vi det igen. Läser en kurs om barn och därmed om allt som möjligtvis kan gå fel under graviditet, födsel och resten av livet. Det handlar om funktionsnedsättningar, psykiska och fysiska av alla möjliga orsaker. Hos barn. Kanske ens egna barn.
Man vet ju inte. När föreläsaren pratar om att 1,35% av alla nyfödda barn anmäls till Svenska Missbildningsregistret (jo, det finns ett sånt) känns det som en jätterisk. Nästan troligare att det kommer hända än inte.
Frågan är bara vad. Lissencephali som Honungspojken har? Catch22 som Abbe? Eller något annat. Fysiskt som CP. Psykiskt som autism. Syndrom som påverkar båda, som Downs. Eller? Det finns ju hur mycket som helst, och ännu mer ju mer man läser om det.
Jag var tvungen att vara lite orolig för Hampus, berätta om detta. För även om det inte är aktuellt än så tänker man ju trots allt massor... "Men det blir nog bra ändå", sa han. "Då vet du ju redan allt om det."
Tur att han är så lugnande och betryggande min älskling.
Och nog tror jag att han och jag skulle kunna fixa det. Det gör man ju, på något vis. Olika bra, beroende på vad det är förstås. Men till slut så.
Men hur skulle släkt och vänner reagera? Bara därför kom det som en annan punkt på föreläsningen. Att de har svårt att veta hur de ska förhålla sig. Håller sig undan på grund av det. Åh, ännu något att oroa sig för!
Men ändå. 98,65% av alla barn föds friska. Det är väl ändå en rätt stor chans ändå.
...idag känns det nog faktiskt mer såhär:
Efter dagens långa och intensiva föreläsning, först om autism och sedan om AKK (=alternativ och kompletterande kommunikation), närmare bestämt PECS (bilder), känns det som om nu om skulle bli verklighet, så har jag ett av de bästa yrkena man kan ha! För ett av de viktigaste områdena i livet - kommunikation. Är det inte bra ändå! Nu äntligen kommer föreläsningarna om hur vi kan hjälpa!
Att göra något litet är ju bättre än att göra ingenting
Idag har jag varit ledig. Handlat, tvättat en paniktvätt (slut på kalsonger, hjälp!) och bakat paj. Massa paj.
Anledningen till 48 minipajer (med ädelost eller fetaost) var dels att vi skulle få nån mat idag, men mest för att ge bort. Jo faktiskt. Det är nämligen så att en vän är sjuk i depression. Det har hon varit ett tag, blivit lite bättre men inte helt, och det är så hemskt svårt att veta vad man ska göra. Man vill ju hjälpa, man vill ju se till att det blir bra, men det tar tid och det behövs mycket mer än bara vänner som vill en väl. Men så igår på lunchen pratade vi om mat och hon sa att hon hade jättesvårt numera för att laga mat så det blev mest bara mackor. Vilket ju går bra att klara sig på ibland men inte jämt. Så en liten idé slog rot hos mej, att jag kanske skulle fixa nåt åt henne, lite mat att bara värma när det behövdes.
Jag vet att det är långt ifrån bara det som behövs, men som kompis kan man ju inte göra allt, ingen kan ju göra allt. Men förhoppningsvis hjälper det här lite grann åtminstone.
Anledningen till 48 minipajer (med ädelost eller fetaost) var dels att vi skulle få nån mat idag, men mest för att ge bort. Jo faktiskt. Det är nämligen så att en vän är sjuk i depression. Det har hon varit ett tag, blivit lite bättre men inte helt, och det är så hemskt svårt att veta vad man ska göra. Man vill ju hjälpa, man vill ju se till att det blir bra, men det tar tid och det behövs mycket mer än bara vänner som vill en väl. Men så igår på lunchen pratade vi om mat och hon sa att hon hade jättesvårt numera för att laga mat så det blev mest bara mackor. Vilket ju går bra att klara sig på ibland men inte jämt. Så en liten idé slog rot hos mej, att jag kanske skulle fixa nåt åt henne, lite mat att bara värma när det behövdes.
Jag vet att det är långt ifrån bara det som behövs, men som kompis kan man ju inte göra allt, ingen kan ju göra allt. Men förhoppningsvis hjälper det här lite grann åtminstone.
Hur många har du läst?
Hos Lisa hittar jag "En uppmaning från BBC":
"BBC believes most people will have only read 6 of the 100 books here. How do your reading habits stack up? Look at the list and put an ‘x’ after those you have read."
1 Stolthet och Fördom - Jane Austen
2 Härskarringen - JRR Tolkien X
3 Jane Eyre - Charlotte Bronte X
4 Harry Potter-serien - JK RowlingX
5 Dödssynden - Harper Lee
6 Bibeln
7 Svindlande höjder - Emily Bronte
8 1984 - George Orwell X
9 Den mörka materian - Philip Pullman X
10 Great Expectations - Charles Dickens
Total: wow, redan 5 =)
11 Unga kvinnor - Louisa M Alcott
12 Tess av D’Urbervilles - Thomas Hardy X
13 Moment 22 - Joseph Heller X
14 Complete Works of Shakespeare
15 Rebecca - Daphne Du Maurier
16 Bilbo, en hobbits äventyr - JRR Tolkien X
17 Fågelsång - Sebastian Faulks
18 Räddaren i nöden - JD Salinger
19 Tidsresenärens hustru - Audrey Niffenegger X
20 Middlemarch - George Eliot
Totalt: 9 hit
21 Borta med vinden - Margaret Mitchell
22 Den store Gatsby - F Scott Fitzgerald
23 Bleak House - Charles Dickens
24 Krig och fred - Leo Tolstoy
25 Liftarens guide till galaxen - Douglas Adams X
26 En förlorad värld - Evelyn Waugh
27 Brott och straff - Fjodor Dostojevskij
28 Vredens druvor - John Steinbeck
29 Alice i Underlandet - Lewis Carroll X
30 Det susar i säven - Kenneth Grahame
Totalt: 11
31 Anna Karenina - Leo Tolstoy
32 David Copperfield - Charles Dickens
33 Chronicles of Narnia - CS Lewis X
34 Emma - Jane Austen
35 Övertalning - Jane Austen
36 Häxan och lejonet - CS Lewis X
37 Flyga drake - Khaled Hossein
38 Kapten Corelli’s Mandolin - Louis De Bernieres
39 En geishas memoarer - Arthur Golden
40 Nalle Puh - AA Milne X
Totalt: 14
41 Djurfarmen - George Orwell X
42 Da Vinci koden - Dan Brown X
43 Hundra år av ensamhet - Gabriel Garcia Marquez
44 En bön för Owen Meaney - John Irving
45 The Woman in White - Wilkie Collins
46 Anne på Grönkulla - LM Montgomery X
47 Far From The Madding Crowd - Thomas Hardy
48 The Handmaid’s Tale - Margaret Atwood
49 Flugornas herre - William Golding
50 Försoning - Ian McEwan
Totalt: 17
51 Berättelsen om Pi - Yann Martel X
52 Dune - Frank Herbert
53 Cold Comfort Farm - Stella Gibbons
54 Förnuft och känsla - Jane Austen
55 En lämplig ung man - Vikram Seth
56 Vindens skugga - Carlos Ruiz Zafon
57 En berättelse om två städer - Charles Dickens
58 Du sköna nya värld - Aldous Huxley X
59 Den besynnerliga händelsen med hunden om natten - Mark Haddon X
60 Kärlek i kolerans tid - Gabriel Garcia Marquez
Totalt: 20
61 Möss och människor - John Steinbeck X
62 Lolita - Vladimir Nabokov
63 Den hemliga historien - Donna Tartt
64 Flickan från ovan - Alice Sebold
65 Greven av Monte Cristo - Alexandre Dumas X
66 På drift - Jack Kerouac
67 Jude the Obscure - Thomas Hardy
68 Bridget Jones’s dagbok - Helen Fielding
69 Midnight’s Children - Salman Rushdie
70 Moby Dick - Herman Melville
Totalt: 22
71 Oliver Twist - Charles Dickens X
72 Dracula - Bram Stoker
73 Den hemlighetsfulla trädgården - Frances Hodgson Burnett X
74 Notes From A Small Island - Bill Bryson
75 Ulysses - James Joyce
76 Inferno – Dante
77 Swallows and Amazons - Arthur Ransome
78 Den stora gruvstrejken - Emile Zola
79 Vanity Fair - William Makepeace Thackeray
Totalt: 24
80 Possession - AS Byatt
81 En julsaga - Charles Dickens
82 Cloud Atlas - David Mitchell
83 The Color Purple - Alice Walker
84 Återstoden av dagen - Kazuo Ishiguro
85 Madame Bovary - Gustave Flaubert X
86 En ömtålig balans - Rohinton Mistry
87 Charlotte’s Web - EB White
88 Fem personer du möter i himlen - Mitch Albom X
89 Sherlock Holmes - Sir Arthur Conan Doyle X
90 The Faraway Tree Collection - Enid Blyton
Totalt: 27
91 Mörkrets hjärta - Joseph Conrad X
92 Lille prinsen - Antoine De Saint-Exupery X
93 Getingfabriken - Iain Banks
94 Den långa flykten - Richard Adams
95 Dumskallarnas sammansvärjning - John Kennedy Toole
96 Fem svarta höns - Nevil Shute
97 De tre musketörerna - Alexandre Dumas X
98 Hamlet - William Shakespeare
99 Kalle och chokladfabriken - Roald Dahl X
100 Les Miserables - Victor Hugo
Resultat: Sammanlagt 31 av 100! Så många trodde jag inte innan att det var. Det kan vara ett par till som jag kan ha läst, men inte kommer ihåg säkert. Och några till blev jag sugen på att läsa nu, lite Jane Austen kanske?
"BBC believes most people will have only read 6 of the 100 books here. How do your reading habits stack up? Look at the list and put an ‘x’ after those you have read."
1 Stolthet och Fördom - Jane Austen
2 Härskarringen - JRR Tolkien X
3 Jane Eyre - Charlotte Bronte X
4 Harry Potter-serien - JK RowlingX
5 Dödssynden - Harper Lee
6 Bibeln
7 Svindlande höjder - Emily Bronte
8 1984 - George Orwell X
9 Den mörka materian - Philip Pullman X
10 Great Expectations - Charles Dickens
Total: wow, redan 5 =)
11 Unga kvinnor - Louisa M Alcott
12 Tess av D’Urbervilles - Thomas Hardy X
13 Moment 22 - Joseph Heller X
14 Complete Works of Shakespeare
15 Rebecca - Daphne Du Maurier
16 Bilbo, en hobbits äventyr - JRR Tolkien X
17 Fågelsång - Sebastian Faulks
18 Räddaren i nöden - JD Salinger
19 Tidsresenärens hustru - Audrey Niffenegger X
20 Middlemarch - George Eliot
Totalt: 9 hit
21 Borta med vinden - Margaret Mitchell
22 Den store Gatsby - F Scott Fitzgerald
23 Bleak House - Charles Dickens
24 Krig och fred - Leo Tolstoy
25 Liftarens guide till galaxen - Douglas Adams X
26 En förlorad värld - Evelyn Waugh
27 Brott och straff - Fjodor Dostojevskij
28 Vredens druvor - John Steinbeck
29 Alice i Underlandet - Lewis Carroll X
30 Det susar i säven - Kenneth Grahame
Totalt: 11
31 Anna Karenina - Leo Tolstoy
32 David Copperfield - Charles Dickens
33 Chronicles of Narnia - CS Lewis X
34 Emma - Jane Austen
35 Övertalning - Jane Austen
36 Häxan och lejonet - CS Lewis X
37 Flyga drake - Khaled Hossein
38 Kapten Corelli’s Mandolin - Louis De Bernieres
39 En geishas memoarer - Arthur Golden
40 Nalle Puh - AA Milne X
Totalt: 14
41 Djurfarmen - George Orwell X
42 Da Vinci koden - Dan Brown X
43 Hundra år av ensamhet - Gabriel Garcia Marquez
44 En bön för Owen Meaney - John Irving
45 The Woman in White - Wilkie Collins
46 Anne på Grönkulla - LM Montgomery X
47 Far From The Madding Crowd - Thomas Hardy
48 The Handmaid’s Tale - Margaret Atwood
49 Flugornas herre - William Golding
50 Försoning - Ian McEwan
Totalt: 17
51 Berättelsen om Pi - Yann Martel X
52 Dune - Frank Herbert
53 Cold Comfort Farm - Stella Gibbons
54 Förnuft och känsla - Jane Austen
55 En lämplig ung man - Vikram Seth
56 Vindens skugga - Carlos Ruiz Zafon
57 En berättelse om två städer - Charles Dickens
58 Du sköna nya värld - Aldous Huxley X
59 Den besynnerliga händelsen med hunden om natten - Mark Haddon X
60 Kärlek i kolerans tid - Gabriel Garcia Marquez
Totalt: 20
61 Möss och människor - John Steinbeck X
62 Lolita - Vladimir Nabokov
63 Den hemliga historien - Donna Tartt
64 Flickan från ovan - Alice Sebold
65 Greven av Monte Cristo - Alexandre Dumas X
66 På drift - Jack Kerouac
67 Jude the Obscure - Thomas Hardy
68 Bridget Jones’s dagbok - Helen Fielding
69 Midnight’s Children - Salman Rushdie
70 Moby Dick - Herman Melville
Totalt: 22
71 Oliver Twist - Charles Dickens X
72 Dracula - Bram Stoker
73 Den hemlighetsfulla trädgården - Frances Hodgson Burnett X
74 Notes From A Small Island - Bill Bryson
75 Ulysses - James Joyce
76 Inferno – Dante
77 Swallows and Amazons - Arthur Ransome
78 Den stora gruvstrejken - Emile Zola
79 Vanity Fair - William Makepeace Thackeray
Totalt: 24
80 Possession - AS Byatt
81 En julsaga - Charles Dickens
82 Cloud Atlas - David Mitchell
83 The Color Purple - Alice Walker
84 Återstoden av dagen - Kazuo Ishiguro
85 Madame Bovary - Gustave Flaubert X
86 En ömtålig balans - Rohinton Mistry
87 Charlotte’s Web - EB White
88 Fem personer du möter i himlen - Mitch Albom X
89 Sherlock Holmes - Sir Arthur Conan Doyle X
90 The Faraway Tree Collection - Enid Blyton
Totalt: 27
91 Mörkrets hjärta - Joseph Conrad X
92 Lille prinsen - Antoine De Saint-Exupery X
93 Getingfabriken - Iain Banks
94 Den långa flykten - Richard Adams
95 Dumskallarnas sammansvärjning - John Kennedy Toole
96 Fem svarta höns - Nevil Shute
97 De tre musketörerna - Alexandre Dumas X
98 Hamlet - William Shakespeare
99 Kalle och chokladfabriken - Roald Dahl X
100 Les Miserables - Victor Hugo
Resultat: Sammanlagt 31 av 100! Så många trodde jag inte innan att det var. Det kan vara ett par till som jag kan ha läst, men inte kommer ihåg säkert. Och några till blev jag sugen på att läsa nu, lite Jane Austen kanske?
Eftertraktad?
Hos den peppande bloggaren Ulrika Gabriel läser jag om de 20 mest eftertraktade egenskaperna som arbetsgivare letar efter när de söker ny personal. Funderar för mej själv om jag passar in i en sån mall? (Och sen när jag fortsätter fundera, om det skulle vara samma 20 ord om man kollar just logopedannonser? Tvivlar på det...)
Men iallafall, här kommer min lista på vad jag är - och inte - utgående från just dessa 20 ord.
1. Strukturerad
- ja, oftast. Om jag har en yttre ram att utgå ifrån.
2. Självgående
- jodå. Vet jag bara vad som förväntas av mej så =)
3. Prestigelös
- det tror jag. Eller jag vill ju kunna känna att det jag gör är bra, men jag måste ju inte gå runt och skryta om det. Eller... Är det så de menar? Knepigt det här...
4. Initiativrik
- hmm, det kan nog variera det. Men ja, tillräckligt för mitt yrke tror jag.
5. Ansvarstagande
- ja, absolut.
6. Utåtriktad
- inte så mycket som man kunde önska. Men tillräckligt för att få bra kontakt med de allra flesta jag möter =)
7. Positiv
- JA! Always look on the bright side of life, som man brukar säga
8. Serviceminded
- det kan jag absolut ställa upp på.
9. Flexibel
- så länge det inte inkräktar på mitt mående och min fritid så brukar det mesta gå att lösa. Men jag har gärna lite ställtid och så, kan inte alltid ändra mej på sekunden.
10. Säljinriktad
- haha.., nej.
11. Stresstålig
- beror på grundhumör på dagen. Kan vara alltifrån att ha ett orubbligt lugn till att helst av allt vilja gömma mej under bordet och inte vara med mer.
12. Pedagogisk
- det finns en anledning till varför mina klasskompisar har frågat varför jag inte går lärarutbildningen istället...
13. Entusiastisk
- ja minsann! Är jag intresserad så är jag entusiastisk! Ingen tvekan om det.
14. Analytisk
- det här är ju en av de saker vi ska kunna med yrket. Komma bort ifrån ytan och ner till orsaken. Så jag får säga ja, tror jag.
15. Kommunikativ
- men vad är det jag ska jobba med..? Logoped = kommunikation!
16. Kreativ
- jo, jag gillar att fundera ut nya lösningar. Fixa till saker så de blir snyggare. Så ja.
17. Disciplinerad
- oftast. Mer eller mindre kanske man kan säga. Men det är nog lättare på ett jobb än när man pluggar. Eller nog eller nog, det är lättare på ett jobb. Punkt.
18. Resultatinriktad
- ja. Men kvalitet är minst lika viktigt. Och nu menar jag resultat som i sånt som hjälper patient för patient. Inte resultat i meningen att beta av så många som möjligt på så kort tid som möjligt. Det är ju bara dumt.
19. Noggrann
- jepp. När det behövs.
20. Tävlingsinriktad
- här kommer ett tydligt nej igen. Varför ska man tävla när meningen är att man ska lära folk samarbeta (kommunicera)? Plus att jag kan vara en dålig förlorare, så jag tävlar helst inte alls om det inte säkert bara är på skoj.
Och det var allt!
Ulrika tillägger dock "Mest anmärkningsvärt tycker jag att det är att egenskaper som social och god förmåga att samarbeta inte finns med på top 20. Vi ska tydligen vara tävlingsinriktade individualister nu igen?!?!"
Det skriver jag väl inte under på riktigt att jag är. Så jag får väl svara på de två sista också.
Social
- ja. Speciellt i jobbsammanhang. Det kan kännas så skönt att ha på sig vita sjukhuskläder och få med den där auktoriteten på köpet, känna att det inte bara är "Ylva" som tycker och säger utan "logopedstudenten". Eller helst "logopedstudenten Ylva" förstås. Jag kan känna mej hemskt mycket pratigare och trevligare på jobbet. Och det gällde hemtjänsten också. Förväntas det av mej att jag ska komma och vara glad, trevlig och social - då är jag det. Det är svårt ibland när jag bara är jag och inte har någon sådan roll. Men bara ibland numera som tur är =)
God förmåga att samarbeta
- ja, oftast. Beror förstås på vem jag ska samarbeta med, om vi kan jobba bra tillsammans. Men jag passar bra med många tror jag. Och så beror det förstås på vad det ska samarbetas om. Men oftast går allt sånt här faktiskt riktigt bra.
Tänk att du orkade läsa ända hit! Imponerande! Tack!
Men iallafall, här kommer min lista på vad jag är - och inte - utgående från just dessa 20 ord.
1. Strukturerad
- ja, oftast. Om jag har en yttre ram att utgå ifrån.
2. Självgående
- jodå. Vet jag bara vad som förväntas av mej så =)
3. Prestigelös
- det tror jag. Eller jag vill ju kunna känna att det jag gör är bra, men jag måste ju inte gå runt och skryta om det. Eller... Är det så de menar? Knepigt det här...
4. Initiativrik
- hmm, det kan nog variera det. Men ja, tillräckligt för mitt yrke tror jag.
5. Ansvarstagande
- ja, absolut.
6. Utåtriktad
- inte så mycket som man kunde önska. Men tillräckligt för att få bra kontakt med de allra flesta jag möter =)
7. Positiv
- JA! Always look on the bright side of life, som man brukar säga
8. Serviceminded
- det kan jag absolut ställa upp på.
9. Flexibel
- så länge det inte inkräktar på mitt mående och min fritid så brukar det mesta gå att lösa. Men jag har gärna lite ställtid och så, kan inte alltid ändra mej på sekunden.
10. Säljinriktad
- haha.., nej.
11. Stresstålig
- beror på grundhumör på dagen. Kan vara alltifrån att ha ett orubbligt lugn till att helst av allt vilja gömma mej under bordet och inte vara med mer.
12. Pedagogisk
- det finns en anledning till varför mina klasskompisar har frågat varför jag inte går lärarutbildningen istället...
13. Entusiastisk
- ja minsann! Är jag intresserad så är jag entusiastisk! Ingen tvekan om det.
14. Analytisk
- det här är ju en av de saker vi ska kunna med yrket. Komma bort ifrån ytan och ner till orsaken. Så jag får säga ja, tror jag.
15. Kommunikativ
- men vad är det jag ska jobba med..? Logoped = kommunikation!
16. Kreativ
- jo, jag gillar att fundera ut nya lösningar. Fixa till saker så de blir snyggare. Så ja.
17. Disciplinerad
- oftast. Mer eller mindre kanske man kan säga. Men det är nog lättare på ett jobb än när man pluggar. Eller nog eller nog, det är lättare på ett jobb. Punkt.
18. Resultatinriktad
- ja. Men kvalitet är minst lika viktigt. Och nu menar jag resultat som i sånt som hjälper patient för patient. Inte resultat i meningen att beta av så många som möjligt på så kort tid som möjligt. Det är ju bara dumt.
19. Noggrann
- jepp. När det behövs.
20. Tävlingsinriktad
- här kommer ett tydligt nej igen. Varför ska man tävla när meningen är att man ska lära folk samarbeta (kommunicera)? Plus att jag kan vara en dålig förlorare, så jag tävlar helst inte alls om det inte säkert bara är på skoj.
Och det var allt!
Ulrika tillägger dock "Mest anmärkningsvärt tycker jag att det är att egenskaper som social och god förmåga att samarbeta inte finns med på top 20. Vi ska tydligen vara tävlingsinriktade individualister nu igen?!?!"
Det skriver jag väl inte under på riktigt att jag är. Så jag får väl svara på de två sista också.
Social
- ja. Speciellt i jobbsammanhang. Det kan kännas så skönt att ha på sig vita sjukhuskläder och få med den där auktoriteten på köpet, känna att det inte bara är "Ylva" som tycker och säger utan "logopedstudenten". Eller helst "logopedstudenten Ylva" förstås. Jag kan känna mej hemskt mycket pratigare och trevligare på jobbet. Och det gällde hemtjänsten också. Förväntas det av mej att jag ska komma och vara glad, trevlig och social - då är jag det. Det är svårt ibland när jag bara är jag och inte har någon sådan roll. Men bara ibland numera som tur är =)
God förmåga att samarbeta
- ja, oftast. Beror förstås på vem jag ska samarbeta med, om vi kan jobba bra tillsammans. Men jag passar bra med många tror jag. Och så beror det förstås på vad det ska samarbetas om. Men oftast går allt sånt här faktiskt riktigt bra.
Tänk att du orkade läsa ända hit! Imponerande! Tack!
Julstämning
Och här sitter jag, mitt i november, och undrar om det inte är dags att skicka julkorten snart? Om vi inte borde börja plocka fram julsakerna och pynta än? Baka lite pepparkakor och lussekatter?
Vaknade imorse och det kändes precis som december (kan det varit mörkret?) och så har känslan hållt i sig hela dagen. Trots gråväder, regn och tenta runt hörnet.
Nej, det är helt enkelt jul hos mej.
Vaknade imorse och det kändes precis som december (kan det varit mörkret?) och så har känslan hållt i sig hela dagen. Trots gråväder, regn och tenta runt hörnet.
Nej, det är helt enkelt jul hos mej.
Svar
Lisa skrev som kommentar på förra inlägget:
Där håller jag inte riktigt med.. Eftersom det finns faktorer som man inte kan påverka som inverkar på ens mående.
Jag känner att jag måste svara:
Nej, det är sant. Allt kan man inte påverka. Men det var inte det jag tyckte var meningen heller. Man behöver inte ändra allt. Man kan ändra något till det bättre. Om ens bara sin inställning. Och är det för svårt - då behöver man hjälp. Och att be om hjälp - det är att göra någonting. Faktiskt.
Små steg är också steg. Ett litet leende är bättre än inget leende.
Jag har aldrig varit så deprimerad. Men jag kan knappast påstå att jag varit en solstråle hela mitt liv. Jag har försökt. Det har varit svårt. Ibland har det inte gått.
Jag har varit nära att gå in i väggen. Jag har varit olyckligt kär. Jag har varit fast på ett hemskt jobb. Jag har nära stressat sönder mej. Jag har haft så svårt för att säga nej. Till exempel.
Men inte samtidigt. Som tur är.
Men allt det där har ändrats på. Inte direkt kanske. Inte så snart jag kommit på att det var det som var fel. Verkligen inte. Men det har gått över. Jag har gått vidare.
Inte så att jag är en solstråle varenda dag. Jag skulle vilja. Men några dagar, speciellt såhär i novembermörkret så sitter jag inne som ett litet regnmoln och kommer ingenstans. Alla borden, alla måsten tynger.
Det är då min älskling kommer och säger: "Det är nog dags att gå ut nu, älskling. Kom så går vi en promenad"
Och det ändrar nånting. Lite luft, lite ljus, lite prat och hålla i handen. Räcker långt.
Det hjälper kanske inte mot allt. Men livet känns onekligen lättare efteråt.
Där håller jag inte riktigt med.. Eftersom det finns faktorer som man inte kan påverka som inverkar på ens mående.
Jag känner att jag måste svara:
Nej, det är sant. Allt kan man inte påverka. Men det var inte det jag tyckte var meningen heller. Man behöver inte ändra allt. Man kan ändra något till det bättre. Om ens bara sin inställning. Och är det för svårt - då behöver man hjälp. Och att be om hjälp - det är att göra någonting. Faktiskt.
Små steg är också steg. Ett litet leende är bättre än inget leende.
Jag har aldrig varit så deprimerad. Men jag kan knappast påstå att jag varit en solstråle hela mitt liv. Jag har försökt. Det har varit svårt. Ibland har det inte gått.
Jag har varit nära att gå in i väggen. Jag har varit olyckligt kär. Jag har varit fast på ett hemskt jobb. Jag har nära stressat sönder mej. Jag har haft så svårt för att säga nej. Till exempel.
Men inte samtidigt. Som tur är.
Men allt det där har ändrats på. Inte direkt kanske. Inte så snart jag kommit på att det var det som var fel. Verkligen inte. Men det har gått över. Jag har gått vidare.
Inte så att jag är en solstråle varenda dag. Jag skulle vilja. Men några dagar, speciellt såhär i novembermörkret så sitter jag inne som ett litet regnmoln och kommer ingenstans. Alla borden, alla måsten tynger.
Det är då min älskling kommer och säger: "Det är nog dags att gå ut nu, älskling. Kom så går vi en promenad"
Och det ändrar nånting. Lite luft, lite ljus, lite prat och hålla i handen. Räcker långt.
Det hjälper kanske inte mot allt. Men livet känns onekligen lättare efteråt.
Spriten, den spriten
Ibland funderar jag över mina klasskompisars beroende av handsprit. Och andras också för den delen, det är ju långt ifrån bara dem. Det känns inte riktigt bra på något vis tycker jag, någon måtta får det väl vara. Själv blir jag automatisk en tvärtomare bara för det, och spritar inget alls.
Okej att använda det på jobbet. I hemtjänsten, på äldreboende eller på sjukhus. Där förstår jag. Där gör jag det med.
Men att gå och sprita i tid och otid, efter toalettbesök eller tag i dörrhandtag, eller bara för att man känner för det - nej, det är inte sunt. Till slut kommer det kanske sluta så här...
Okej att använda det på jobbet. I hemtjänsten, på äldreboende eller på sjukhus. Där förstår jag. Där gör jag det med.
Men att gå och sprita i tid och otid, efter toalettbesök eller tag i dörrhandtag, eller bara för att man känner för det - nej, det är inte sunt. Till slut kommer det kanske sluta så här...
Vindruvor med kärnor
Jag fyndade vindruvor på Hemköp i Falun sist. 10 kr för 1 kg. Inte dåligt.
Men ingen vill ha när jag bjuder. Inte ens Hampus när de ligger här hemma. Varför? Jo, det är kärnor i. Och såna kan man ju inte äta.
Eller?
När vi var små, på lågstadiet tror jag det var, brukade en kompis och jag leka att om vi åt kärnor så skulle fruktträd och grenar växa ut ur huvudet på oss. Jättesmidigt tänkte vi, så behövde man aldrig tänka på att man skulle ha frukt med sig, för det hade man redan.
Alltså åt vi massa kärnor. Av alla frukter - äpple, päron, clementiner, vindruvor... Men inget hände. Inga fruktträd, inga grenar, inte en enda liten kvist eller blad. Inte nåt. Inte ens ont i magen.
Så jag hävdar absolut att lite kärnor är inget farligt! Men tyvärr är jag nog den enda som tror på mej...
Men ingen vill ha när jag bjuder. Inte ens Hampus när de ligger här hemma. Varför? Jo, det är kärnor i. Och såna kan man ju inte äta.
Eller?
När vi var små, på lågstadiet tror jag det var, brukade en kompis och jag leka att om vi åt kärnor så skulle fruktträd och grenar växa ut ur huvudet på oss. Jättesmidigt tänkte vi, så behövde man aldrig tänka på att man skulle ha frukt med sig, för det hade man redan.
Alltså åt vi massa kärnor. Av alla frukter - äpple, päron, clementiner, vindruvor... Men inget hände. Inga fruktträd, inga grenar, inte en enda liten kvist eller blad. Inte nåt. Inte ens ont i magen.
Så jag hävdar absolut att lite kärnor är inget farligt! Men tyvärr är jag nog den enda som tror på mej...
Tänk om man kunde vara lite spontan nån gång
Sitter hemma och funderar. Längtar lite efter kompisar jag inte sett på hela sommaren. Och inte kommer se igen förrän om nästan två veckor, om allt går som planerat.
Men varför kan vi inte ta en spontanöl på nån nation nånstans? Nån vanlig kväll. Innan om två veckor? Inte alla, men de som är här? Varför frågar inte nån mej om det? Varför frågar inte jag nån?
Man kan undra för mindre. Eller så sitter man hemma och väntar bara...
Men varför kan vi inte ta en spontanöl på nån nation nånstans? Nån vanlig kväll. Innan om två veckor? Inte alla, men de som är här? Varför frågar inte nån mej om det? Varför frågar inte jag nån?
Man kan undra för mindre. Eller så sitter man hemma och väntar bara...
På väg till...?
På väg till sjukhuset från vår lilla stuga här i Falun möter vi bussar mot Galgbacken, Korsgården och Ingarvet.
Vill någon säga oss någonting?
Vill någon säga oss någonting?
Hur?
Ibland, som speciellt idag, undrar jag hur sjutton man ska hålla sig barnfri tills man pluggat klart?!
Det föds små bebisar till höger och vänster, snart sagt alla man känner har en liten, så var ska detta sluta? Senast skedde på påskaftonen då Jakob, en trumpetarkollega fick en liten (se webbisar på akademiska.se)
Som om inte detta vore nog kan jag berätta om när vi satt och åt glass utanför kvantum där på långfredagen, ett tatuerat par med barn gick förbi. Mannen hade tatueringar över hela sig, kvinnan hade ett snyggt tatuerat halsband, så jag vände mig till Hampus och frågade om inte han också tyckte att halsbandet var häftigt.
- Va? svarade han. Det missade jag. Jag såg bara barnet...
Det föds små bebisar till höger och vänster, snart sagt alla man känner har en liten, så var ska detta sluta? Senast skedde på påskaftonen då Jakob, en trumpetarkollega fick en liten (se webbisar på akademiska.se)
Som om inte detta vore nog kan jag berätta om när vi satt och åt glass utanför kvantum där på långfredagen, ett tatuerat par med barn gick förbi. Mannen hade tatueringar över hela sig, kvinnan hade ett snyggt tatuerat halsband, så jag vände mig till Hampus och frågade om inte han också tyckte att halsbandet var häftigt.
- Va? svarade han. Det missade jag. Jag såg bara barnet...
Sammankopplingar
Det är konstigt med lukter egentligen. Vi köpte ett äpple och kaneldoftande ljus på Ikea som står och sprider sin väldoft för fullt i vardagsrummet. Men varje gång jag går förbi det tänker jag - Paper Mario!
Och vadan detta? Jo, samma kväll som vi köpt och packat upp det spelade jag för första gången nya Paper Mario som jag precis köpt. Och de timmarna räckte visst för att koppla ihop lukten och bilderna från spelet. Spännande =)
Och vadan detta? Jo, samma kväll som vi köpt och packat upp det spelade jag för första gången nya Paper Mario som jag precis köpt. Och de timmarna räckte visst för att koppla ihop lukten och bilderna från spelet. Spännande =)
..om ni tittar lite på sidan...
... så ser ni en liten flaggräknare. Den betyder inte att jag bara haft en läsare (som dessutom var jag) på hela tiden, utan den räknar sen nu. Idag alltså =) Får se om den visar fler såsmåningom, det blir spännande!
Tänk om...
...om jag hade pengar... några extra över...
..kanske 500 kr, då skulle jag köpa ett par nya skor eller ett par jeans, eller bjuda Hampus på middag.
..kanske 1000 kr, då skulle jag skaffa mej en wake-up light, så jag kunde vakna ordentligt på mornarna.
..kanske till och med 5000 kr, då minsann skulle det bli en resa till Paris i vår! Eller någon annanstans i Frankrike, vem vet...
Ja, ja.. Drömma kan man alltid göra, och kanske köpa en triss eller tialott emellanåt =)
..kanske 500 kr, då skulle jag köpa ett par nya skor eller ett par jeans, eller bjuda Hampus på middag.
..kanske 1000 kr, då skulle jag skaffa mej en wake-up light, så jag kunde vakna ordentligt på mornarna.
..kanske till och med 5000 kr, då minsann skulle det bli en resa till Paris i vår! Eller någon annanstans i Frankrike, vem vet...
Ja, ja.. Drömma kan man alltid göra, och kanske köpa en triss eller tialott emellanåt =)
Något för dig kanske?
Kollade lite jobb på arbetsförmedlingens hemsida, först om sommarjobb, sen lite överallt. Och nog för att jag vet att man kan doktorera i i stort sett vad som helst.., men den här tjänsten??
Inga bilder
I år skulle ju blivit det året då jag började fotografera på allvar. Var tanken. Hittade till och med en hemsida med tips på teman för en 365-dagarsutmaning - ett kort om dagen, hela året.
Och hur det har gått? Jag har knappast tagit ett enda kort än i år alls. Inte ens på vår Tallinnkryssning (jo, just det, ett på ringmuren, men inget på själva resan). Och inte igår på pubrundan. Som vi för övrigt klarade hela 12 nationer på =)
Men annars, nej. Det hade varit kul att ta den där utmaningen, men av nån anledning (läs tenta) var jag ganska stressad efter nyår, och tänkte att det nog inte blir så mycket bättre nån gång i år. Så då sparar jag den och gör det nåt annat år. Antagligen ett år då jag inte pluggar. Man får se.
En bild tog jag dock igår. Lilla Bus är en riktig linslus =)
Och hur det har gått? Jag har knappast tagit ett enda kort än i år alls. Inte ens på vår Tallinnkryssning (jo, just det, ett på ringmuren, men inget på själva resan). Och inte igår på pubrundan. Som vi för övrigt klarade hela 12 nationer på =)
Men annars, nej. Det hade varit kul att ta den där utmaningen, men av nån anledning (läs tenta) var jag ganska stressad efter nyår, och tänkte att det nog inte blir så mycket bättre nån gång i år. Så då sparar jag den och gör det nåt annat år. Antagligen ett år då jag inte pluggar. Man får se.
En bild tog jag dock igår. Lilla Bus är en riktig linslus =)
Inte egentligen närvarande
Dagens känsla: Längtan
