Det ska börjas i tid

När jag inte bloggat på länge känner jag alltid att jag borde göra ett långt inlägg om allt som hänt sen sist. Och ju längre tid det dröjer desto mer saker blir det, och desto jobbigare känns det att skriva det där inlägget.

Men jag måste ju faktiskt inte redogöra för allt. Det kanske räcker att säga att vi var hemma i Västervik förra helgen, det var trevligt och Saga fick träffa sin yngsta morbror, sin gammelmormor och gammelmorfar och många andra släktingar inklusive två små sysslingar för första gången.

Och sen kan jag få skriva den lilla grej jag bara tänkte göra ett litet inlägg om egentligen, nämligen att Saga har börjat uppskatta högläsning och att titta i böcker åtminstone litegrann. Vi har gått med i både Goboken och Barnens Bokklubb och ser fram emot många roliga barnboksstunder. Men än så länge är det lika kul att titta på bilderna i Forskning och Framsteg. I senaste numret fanns både kor, insekter, kartor och en massa professorer bland mycket annat. Det är tur att man är intresserad av allt när man är liten.

Snurrerunttrillibult

Plötsligt händer det! Och så ligger en Saga på rygg istället för på mage. Det är grejen här hemma just nu, nytt sen igår. Ja, vi har filmbevis!


Stora lilla tjejen

Det är ingen tvekan om att Saga har växt sedan hon föddes. Konstigt vore väl annars eftersom hon är två och en halv månad gammal. Kläderna i stl 50 som var alldeles för stora först är nu urväxta och likaså strumporna i stl 10-12. Och mest märks det när man håller i henne. För först var hon så liten och dessutom ihopkurad att man bara höll om henne. Såhär.

 

Men nu är hon äntligen tillräckligt stor för att man ska kunna krama henne ordentligt. Såhär!

 


26 år och 2 månader

Ja, för en vecka sen fyllde jag 26. Känns både gammalt och ungt på samma gång sådär.., men precis som den ålder som passar mej. Mitt 26:e år har varit omtumlande och stora saker har hänt - jag blev ju mamma! För att fira det fick jag, bland flera fina saker och gratulationer, både en glassmaskin och mbt-skor!


Och samma dag blev ju Saga 2 månader. Sedan 1-månadsdagen har hon börjat le stort - första gången vi tänkte på att hon verkligen tog kontakt och log själv var nån gång i mitten av juni. Hon har börjat skratta med små höga falsettpip, hennes farfar liknade det vid fågelkvitter då hon skrattade massor åt gardinen vid skötbordet hemma hos dem, den var så färgglad och fin. Första gången vi blev säkra på att det var ett skratt var däremot då hon svarsskrattade åt Janas Hugo, på midsommardagen. Och så har det kommit tårar av ilska och en hel del joller, hon slår efter saker hon gillar och kan resa sig jättebra på armbågarna. Stora tjejen =)



RSS 2.0