Att peppa andra.. och sig själv

Tills igår kväll kändes det som att jag höll på hur mycket som helst att försöka få den där battlen på lördag att gå ihop. Fixa fixa fixa, mejla mejla mejla...

Och sen när vi har rep på kvällen, så är det ingen som bryr sig. Jo.., lite, men...

=(

Jag försöker göra så gott jag kan.., ändå är ingen särskilt taggad på att spela. Visst, vi saknar en trummis. Vi saknar en riktigt mycket alltså. Om någon kom och sa att den ville spela trummor med oss skulle vi bjuda denne på öl i minst en månad - så känns det.

Men det är ju ingen som gör det, så det enda folk vill är att vi ska ha peppmöten istället för rep och försöka komma på bästa sättet att fånga in den dära okände trummisen, gärna få ett par tenorsaxar på köpet. Men hur?

Visst, det är en bra idé, men vi kan ju inte bara göra så.. Vi måste fortsätta spela också så att den där trummisen har ett band att lita på när han kommer. Tycker jag alltså.

Ja, ja, vi får väl se hur det blir..

Det är battle nu på lördag iallafall. Tycker nån det skulle vara roligare att dansa än att se på melodifestivalsfinal så är ni väldigt välkomna.

Battle-affisch

PANG!!!

Skulle pumpa cykeln förut. Har nämligen cyklat omkring med dåliga däck nu jag vet inte hur länge. Så jag drog igång den där vrålande cykelpumpen ute vid tvättstugan och började med framdäcket. Gick väl ganska okej.., även om jag bara pumpade nån sekund i taget för att det inte skulle bli för mycket. Smällrädd som jag är...

När det väl var dags för bakdäcket sen började pumpen låta konstigt, väsnas och ha sig. Livrädd slängde jag in den genom dörren och hoppades att inget skulle hända innan jag kommit iväg med cykeln. Nej, den stängde av sig efter en stund, så det var ingen fara.., egentligen.

Så jag fick låna Hampus handpump istället, tänkte att det borde ju inte vara nån fara om jag använde den. Gick ut igen, drog fram cykeln, började pumpa.. Några tag, tills pumpen hamnade snett och började pysa istället. Kände på däcket, det var inte särskilt hårt pumpat än, men bättre än förut åtminstone, så det fick vara nog för idag.

Och när jag kommit in sen.. vad hörs då? Pang! - utifrån.

Hjälp!

Vad var det?

Går ut. Tittar. Jo, det är bakdäcket som smällt.

Åh, typiskt. Jag som ska jobba imorn.. Men ändå.. jag känner en lättnad. Lite tur i oturen. Jag slapp stå bredvid när det small. Puh!

Nyare inlägg
RSS 2.0